Ny rapport: Byggsektorn särskilt utsatt för ekonomisk brottslighet

Avancerade bolagsnätverk används för att dölja illegal verksamhet i byggbranschen. Det visar en ny rapport från UC och Enento Group, framtagen tillsammans med Kairos Future, rapporterar Byggindustrin.

Byggsektorn sticker ut när det gäller ekonomisk brottslighet. Det visar en ny rapport från UC och Enento Group, framtagen tillsammans med Kairos Future, som Byggindustrin rapporterar om.

Enligt rapporten har ekonomisk brottslighet i Sverige utvecklats till en storskalig och professionell industri som omsätter omkring 352 miljarder kronor årligen, motsvarande 5,5 procent av BNP. Byggsektorn pekas ut som särskilt utsatt.

Många UE-led gör det lätt att dölja sig
Peter Stier, expert på regelefterlevnad på UC, lyfter flera förklaringar till att kriminella aktörer söker sig till byggbranschen. Det handlar bland annat om många underleverantörsled, stora belopp, komplexa kostnadsstrukturer och tillfälliga projektbaserade affärsupplägg.
– De många underleverantörsleden gör det lätt att dölja sig i mängden. Att det är stora pengar inblandade, och en komplex kostnadsstruktur med både personalkostnader och inköp lockar också de kriminella. De tillfälliga, projektbaserade affärsstrukturerna gör det också lättare för de kriminella att komma in i branschen, säger han till Byggindustrin.

Ett tydligt tecken på branschens utsatthet är enligt rapporten att komplexa ägarstrukturer är vanligare inom bygg än i näringslivet som helhet. Sådana bolagsnätverk kan användas för att dölja vem som egentligen kontrollerar ett företag, flytta skulder till bolag som försätts i konkurs eller försvåra spårning av transaktioner vid penningtvätt.

Enligt UC:s analys har cirka 10 procent av aktiebolagen med en nettoomsättning över 10 miljoner kronor en komplex ägarstruktur. I byggbranschen är andelen omkring 15 procent. Trots att byggsektorn står för 14 procent av bolagen i underlaget står den för 21 procent av bolagen med komplexa ägarstrukturer.

"Kontrollen har inte förbättrats"
Rapporten pekar också på att Sverige internationellt sett gör det ovanligt enkelt att starta företag, ändra personuppgifter och få tillgång till digitala tjänster med begränsad verifiering. Det har enligt rapportförfattarna skapat en angreppsyta som kriminella nätverk kan utnyttja.
– Man har velat underlätta företagande, och det är positivt. Men kontrollen har inte förbättrats i den takt som krävs för att möta den här förändringen, säger Peter Stier.

Samtidigt betonar han att komplexa ägarstrukturer inte behöver vara olagliga i sig. I byggbranschen kan det exempelvis finnas legitima skäl att lägga olika projekt i separata bolag.

För att bromsa utvecklingen krävs enligt rapporten ett fokusskifte från reaktiv brottsbekämpning till förebyggande insatser som slår mot de kriminellas ekonomiska incitament.
– Det här är en samhällsinsats som kräver regelförändringar och insatser från både näringslivet och det offentliga. Rapporten visar att om utvecklingen fortsätter kan vi 2034 behöva lika många anställda i kriminalvården som vi idag har i Försvarsmakten.

Läs hela texten i Byggindustrin här.
Rapporten går att ladda ner genom UC:s formulär här.