Kajsa Crona: Att väva framtid på Almedalen

KRÖNIKA | Almedalsveckan visade att klimatfrågan inte längre diskuteras som ett eget politikområde, utan allt oftare vävs samman med frågor om beredskap, energi, AI och samhällsbyggande.
Det är ett perspektivskifte som kan stärka både hållbarheten och motståndskraften i framtidens städer, menar Kajsa Crona.

Det finns en särskild känsla när Almedalsveckan börjar. Hundratals seminarier, tusentals människor och en stad som under några dagar blir ett koncentrat av det offentliga Sverige. Samma kullerstensgränder, samma rosor längs ringmuren, samma kvällssol över havet. Men innehållet förändras. Och i år var förändringen ovanligt tydlig.

I år var klimatet fortfarande närvarande, men…

För bara några år sedan färgades nästan varje framtidssamtal av klimatfrågan. Omställningen till ett fossilfritt samhälle, minskade utsläpp och hållbart byggande utgjorde fonden för diskussionerna. Klimatet var den utgångspunkt från vilken framtiden beskrevs. I år var klimatet fortfarande närvarande, men samtalen kretsade oftare kring hur omställningen ska genomföras och hur den hänger ihop med andra stora samhällsutmaningar. Säkerhet och beredskap satte tonen för många av veckans diskussioner.

Totalförsvar, civil beredskap, cybersäkerhet, Nato, energiförsörjning och försörjningskedjor återkom ständigt. Fokus låg på hur Sverige bygger ett samhälle som fungerar också när världen inte gör det.

Det är inte svårt att förstå varför. Rysslands anfallskrig mot Ukraina har förändrat Europas självbild. Osäkerheten i omvärlden har blivit vardag. Men det är ändå slående hur snabbt perspektiven kan förändras. Klimatet fanns kvar, men oftare som en del av ett större sammanhang än som ett eget politikområde. AI var samtidigt ett av veckans mest återkommande teman. Tekniken diskuterades inte längre bara som en motor för effektivisering och tillväxt, utan allt oftare som ett verktyg för att stärka samhällets motståndskraft.

Samtidigt påminde verkligheten om att klimatförändringarna inte har lämnat scenen. Visby bjöd på ännu en varm och solig vecka. På Gotland är vattenbristen återkommande. Hemma på Orust ligger marelden som ett oranget skimmer över havet. Naturen fortsätter att ge oss signaler om att planetens tillstånd inte väntar på våra politiska prioriteringar.

Min förhoppning är därför att klimatfrågan inte blivit mindre viktig, utan håller på att byta karaktär

Det vore olyckligt om klimatfrågan fick stå tillbaka för andra angelägna frågor. Klimatet förändras oberoende av vad som står högst på dagordningen. Min förhoppning är därför att klimatfrågan inte blivit mindre viktig, utan håller på att byta karaktär. Från att ha varit ett eget perspektiv blir den alltmer en självklar utgångspunkt för andra samhällsfrågor. Klimatanpassning vävs samman med energiförsörjning, livsmedel, säkerhet och infrastruktur. Omställningen diskuteras mindre som enskilda klimatåtgärder och mer som en del av hur vi bygger robusta samhällen.

För oss som arbetar med stadsutveckling märks samma förskjutning. Fokus har flyttats från klimatavtrycket i nyproduktionen till hur städer och byggnader fungerar när samhället utsätts för påfrestningar. Vattenförsörjning, energisystem, robust infrastruktur och social sammanhållning har blivit lika viktiga delar att lösa som klimatprestanda och utsläppsminskningar.

Kanske är det just där årets viktigaste spaning finns. Klimatutmaningen, energifrågan, AI-utvecklingen, bostadsförsörjningen och beredskapen är inte längre separata frågor. De är olika uttryck för samma samhällsutmaning – hur vi bygger ett samhälle som både klarar omställningen och står starkt när världen blir mer osäker.

Den förändringen märktes också i bygg- och fastighetsbranschen. Efter flera år av tvärnit, konkurser och uppskjutna projekt hördes återigen ord som investeringar, bostadsbyggande och marknadsåterhämtning. Ingen beskrev situationen som enkel, men många såg ljusare på de kommande åren.

Det fanns en större realism än tidigare. Färre trodde på snabba lösningar

Det fanns en större realism än tidigare. Färre trodde på snabba lösningar. Fler talade om produktivitet, regelverk, finansiering och långsiktiga spelregler. Frågan om hur vi faktiskt ska få fram fler bostäder debatterades och diskuterades mer än hur behovet av dem ser ut.

Och kanske var det just realism som blev årets viktigaste trend. Vi verkar ha lämnat en period där framtiden främst beskrevs genom visioner. Nu handlar den mer om genomförbarhet, och om att få teknik, människor, organisationer och politik att dra åt samma håll.

Den verkliga utmaningen framåt blir därför inte att välja mellan klimat och beredskap. Den blir att förstå att de hör ihop.

Det mest motståndskraftiga samhället är sannolikt också det mest hållbara. Ett samhälle med robust energiförsörjning, fungerande vattenhantering, lokala kretslopp, stark social sammanhållning och byggnader som står länge. Det är samma kvaliteter som gör oss bättre rustade både för extremväder och för andra kriser.

När Almedalen förändrar sina perspektiv får vi därför akta oss för att tro att de gamla frågorna är lösta

När Almedalen förändrar sina perspektiv får vi därför akta oss för att tro att de gamla frågorna är lösta. De har bara slutat diskuteras var för sig.

Och kanske är just det årets viktigaste spaning. Framtiden har inte bytt innehåll. Den har bytt perspektiv. Klimatet, AI, energin, bostäderna och beredskapen diskuteras allt oftare som delar av samma samhällsutmaning. Det kommer att avgöra vilka städer och samhällen vi bygger under de kommande decennierna. För ytterst är också freden en förutsättning för ett hållbart samhälle.

Kajsa Crona
Kontorschef, Tengbom, Göteborg