Anna Henriksson, Christina Heikel: Barnfamiljerna vill ha småhus – men planeringen släpar efter

DEBATT | Bostadsplaneringen måste bättre spegla hur människor faktiskt vill bo. När tre av fyra yngre barnfamiljer vill bo i villa eller radhus, men betydligt färre gör det i dag, blir bostadsfrågan också en fråga om kompetensförsörjning och tillväxt, skriver Christina Heikel och Anna Henriksson.

Bostadspolitik är också kompetenspolitik. När människor inte kan hitta den bostad de efterfrågar där jobben finns försvåras både företagens kompetensförsörjning och arbetsmarknadens rörlighet. En ny undersökning från Göteborgsregionen visar en tydlig obalans: tre av fyra yngre barnfamiljer vill bo i villa eller radhus, men färre än hälften gör det i dag. Ska våra växande arbetsmarknadsregioner kunna attrahera och behålla kompetens behöver bostadsplaneringen bättre spegla hur människor faktiskt vill bo.

Tre av fyra yngre barnfamiljer vill bo i villa eller radhus. Samtidigt gör färre än hälften det i dag. Större bostäder med plats för barnen går före centrala lägen när barnfamiljer tvingas prioritera. Över hälften vill helst flytta inom Göteborg, men när de måste välja väljer sju av tio i stället en kranskommun. Detta samtidigt som det finns byggbar mark i Göteborgs mellan- och ytterstad.

Det är några av resultaten i Västsvenska Handelskammarens nya undersökning om boendepreferenser i Göteborgsregionen. För såväl kommuner som nationella beslutsfattare borde resultaten vara intressanta. De visar inte bara vilken boendeform människor efterfrågar, utan också vilka kvaliteter de söker i sina bostadsområden.

Trygghet, närhet till förskola och skola, grönområden och plats för barnen att växa upp är de faktorer som värderas högst. Det handlar med andra ord inte bara om småhus, utan om livsmiljöer där vardagen fungerar. Småhuset är ofta ett sätt att uppnå det. Därför behöver fler kommuner planera för småhusområden som kombinerar dessa kvaliteter med god kollektivtrafik, service och närhet till arbetsmarknaden.

Bostadsdebatten handlar alltför ofta om vilka samhällsproblem som ska byggas bort

Bostadsdebatten handlar alltför ofta om vilka samhällsproblem som ska byggas bort. Segregation ska brytas och kollektivtrafikresandet öka. Hållbarhet är naturligtvis en viktig utgångspunkt. Samtidigt behöver bostadspolitiken också utgå från människors faktiska behov. Annars riskerar vi att bygga bostäder som få efterfrågar.

Undersökningen visar att efterfrågan på småhus är betydligt större än dagens utbud. Bland yngre barnfamiljer vill 76 procent bo i villa eller radhus, medan endast 46 procent gör det i dag. Sex av tio uppger dessutom att bostadsmarknaden har tvingat dem att prioritera annorlunda än de egentligen vill, och bara 13 procent bor i sin drömbostad. Det handlar inte längre bara om individuella preferenser. Det handlar om en bostadsmarknad som inte förmår möta efterfrågan.

Över hälften vill helst flytta inom kommunen

Samtidigt visar resultaten att många barnfamiljer inte i första hand vill lämna Göteborg. Över hälften vill helst flytta inom kommunen. Men när de ställs inför olika alternativ väljer sju av tio en kranskommun framför ett mer centralt boende. Det tyder på att många lämnar kommunen för att hitta den bostad de söker, inte för att de vill lämna staden.

När barnfamiljer får välja mellan olika alternativ prioriterar de inte främst stadsliv eller centrala adresser. De väljer större bostäder, tryggare miljöer och bättre förutsättningar för vardagen. Eget rum till barnen, närhet till förskola och skola samt tillgång till grönområden hör till de mest efterfrågade kvaliteterna.

I dag bor en fjärdedel av de yngre barnfamiljerna i hyresrätt, samtidigt som endast 5 procent vill göra det. Även bland dem som bor i bostadsrätt finns en tydlig obalans mellan den boendeform man har och den man helst skulle vilja ha.

Det är inte första gången slutsatsen dras att småhusbyggandet behöver öka. Regeringens Egnahemskommissionär Stefan Attefall har pekat på att byggandet under lång tid inte har motsvarat hushållens efterfrågan. Samtidigt har flera hinder vuxit fram – från planprocesser och marktillgång till finansiering och regelverk. Därtill finns de mer avsiktliga hindren: att den politiska viljan att prioritera småhusplanering ofta saknas.

Vi behöver lämna bakom oss den förenklade diskussionen om den ohållbara villadrömmen

Därför behövs insatser på flera nivåer. Kommunerna behöver säkerställa att det finns planberedskap för småhus, radhus och trädgårdsstadsmiljöer i attraktiva lägen. Nästa regering behöver ta vidare de förslag som Egnahemskommissionen presenterat för att göra det möjligt för fler hushåll att efterfråga sitt önskade boende.

Vi behöver lämna bakom oss den förenklade diskussionen om den ohållbara villadrömmen. Småhusområden kan utformas tätt, yteffektivt och kollektivtrafiknära. De kan bidra till både hållbar markanvändning och attraktiva livsmiljöer. När tre av fyra yngre barnfamiljer vill bo i småhus är frågan inte om kommunerna ska planera för fler sådana bostäder, utan var och hur de ska göra det.

Christina Heikel,
Biträdande näringspolitisk chef, Västsvenska Handelskammaren

Anna Henriksson,
Vd, Sverigehuset