Ny dom kan få betydelse för strandskyddsärenden

Mark- och miljööverdomstolen har beviljat strandskyddsdispens för ett båthus trots att fastighetsägaren saknade exakt dokumentation om vad som fanns på platsen före 1975. Strandskyddsjuristen Giedre Jirvell bedömer att avgörandet kan få betydelse för fastighetsägare i liknande ärenden.

Målet gällde ett båthus som uppfördes på 1980-talet. Fastighetsägaren gjorde gällande att det ersatte ett äldre båthus som funnits på platsen före det generella strandskyddets införande.

Mark- och miljödomstolen avslog ansökan eftersom ägaren inte hade kunnat visa den tidigare byggnadens exakta läge och omfattning. Mark- och miljööverdomstolen gjorde en annan bedömning och ansåg att underlaget gav tillräckligt stöd för att det tidigare båthuset haft motsvarande placering och utseende, enligt ett pressmeddelande från Giedre Jirvell.

Bevisningen bestod bland annat av två brev från 1980-talet och en skiss som angav att ett båthus funnits på fastigheten redan 1968.
– Rent språkligt är det en nyansskillnad. I praktiken är det skillnaden mellan bifall och avslag i en betydande andel av de här målen, säger Giedre Jirvell.

Beviskravet får inte sättas för högt
Enligt pressmeddelandet framhåller domstolen att kravet på bevisning inte bör ställas alltför högt när det gäller omständigheter långt tillbaka i tiden. Att äldre kartor och ortofoton inte visade någon byggnad hindrade i det aktuella fallet inte dispens.

Jirvell bedömer att avgörandet kan få betydelse för ärenden om bland annat bryggor, båthus, sjöbodar och äldre komplementbyggnader där äldre dokumentation saknas.
– Många avstår från att gå vidare därför att de utgår från att de saknar bevisning. I de flesta fall har de mer underlag än de tror – de har bara inte betraktat det som bevisning.

Ingen generell bevislättnad
Domstolen beviljade däremot inte dispens för ett erosionsskydd och en terrass. Där saknades enligt pressmeddelandet underlag som gav stöd för att anläggningarna hade kontinuitet sedan tiden före 1975. Avgörandet innebär alltså inte att bevisning kan saknas helt. Jirvells slutsats är däremot att domen visar att dokumentationen inte alltid behöver vara exakt för att kunna godtas.