DI-ledare: Blandat byggande löser inte segregationen

Att blanda hyresrätter, bostadsrätter och småhus kan vara bra stadsbyggnad – men det löser inte segregationen. Det argumenterar Dagens industri för på ledarplats, där Socialdemokraternas politik för mer blandade bostadsområden kritiseras för att bygga på en övertro på vad stadsplaneringen kan åstadkomma.

Dagens industri tar på ledarplats avstamp i valrörelsens debatt om så kallad tvångsblandning. M, KD, L och SD har varnat för en politik där kommunerna använder planmonopolet för att skapa mer socioekonomiskt blandade bostadsområden, medan Socialdemokraterna har avfärdat begreppet som skrämselpropaganda.

DI konstaterar att den mest omdiskuterade formuleringen om att ”blanda befolkningen” inte överlevde S-kongressen 2025, men pekar på att partiet fortfarande driver en integrationspolitik där människor med olika bakgrund ska bo mer blandat.

Ledarsidan lyfter Limhamns sjöstad i Malmö som exempel. Där har hyresrätter och bostadsrätter blandats med radhus och villor, samtidigt som personer med olika ekonomiska förutsättningar har flyttat in.

DI hänvisar samtidigt till forskning från Martin Grander, docent i urbana studier vid Malmö universitet, som studerat hur människor i området faktiskt rör sig.
"Människor träffas inte automatiskt bara för att bebyggelsen är blandad."

Enligt DI är det just där problemet med den politiska ambitionen uppstår. Blandade upplåtelseformer behöver inte göra ett område sämre, men ledarsidan ifrågasätter idén att integration följer automatiskt av att människor med olika bakgrund bor nära varandra.
"Politiker får inte bli rädda för att bygga. Hyreslägenheter i sig behöver inte göra ett område oattraktivt. Problem uppstår när man ska försöka åstadkomma integration genom att styra människor att bo på vissa ställen och stöpa om grannskapet för redan befintliga boende."

Ledarsidans slutsats är att utbildning och arbete är viktigare verktyg för att minska segregationen än att försöka styra befolkningssammansättningen genom bostadsbyggande och stadsplanering.
"Människor börjar inte umgås bara för att de delar postnummer. Men det främsta argumentet till att S borde begrava denna idé är att den inte fungerar."

Läs hela texten i Dagens industri här.