Flera aktörer kräver ny tomträttsmodell i Stockholm

HSB Stockholm, Fastighetsägarna Stockholm, Riksbyggen och Tomträttsuppropet vill se en ny modell för tomträtten i Stockholm.
De pekar på kraftigt höjda markhyror, svåra friköp och en växande politisk samsyn om att systemet behöver reformeras.

I en debattartikel på Di Debatt skriver Eva Sallkvist, vd HSB Stockholm, Anna Waxin, vd Fastighetsägarna Stockholm, Johanna Frelin, vd Riksbyggen, och Erik Fahlén, ordförande i Tomträttsuppropet, att nästa majoritet i Stockholms stadshus måste ta tag i tomträttsfrågan.

De hänvisar till en enkät där samtliga partier i stadshuset har svarat på frågor om dagens system. Fem av åtta partier anser i någon grad att markhyran är oskälig ur ett bostadssocialt perspektiv, medan sex av åtta anser att lagstiftningen är ineffektiv och att de många rättsliga prövningarna är problematiska.

Samtliga partier vill enligt debattörerna att bostadsrättsföreningar ska kunna friköpa marken, medan sex av åtta på något sätt vill underlätta sådana friköp.
”M, C, KD och SD uppger alla tydligt att de vill reformera tomträtten under kommande mandatperiod, medan L och S instämmer delvis. Nästan alla partier är mycket positiva till en statlig tomträttsutredning, vilket sätter fingret på pudelns kärna.”

Debattörerna beskriver dagens system som särskilt betungande för bostadsrättsföreningar i områden där markvärdena stigit kraftigt.

Som exempel lyfter de bostadsrättsföreningen Hamnvakten på Södermalm, där markhyran 2021 enligt artikeln höjdes med 116 procent, från drygt 5 miljoner till drygt 12 miljoner kronor. I dag ska markhyran vara högre än föreningens samlade kostnader för kapital, el, värme, avfall och VA.

Orealistiska friköpsvillkor
Problemet är att alternativet – att friköpa marken – i många fall är ekonomiskt orealistiskt med dagens markvärden och friköpsvillkor.
”Markhyran får med andra ord en påtaglig effekt på den enskildes ekonomi, inte sällan flera tusen kronor per månad. Att köpa loss marken av staden är en lösning, men ekonomiskt omöjligt med dagens markvärden och friköpsvillkor. Föreningarna sitter de facto fast i en modell som de omöjligt kan ta sig ur.”

Samtidigt konstaterar debattörerna att tomträtterna är en betydande intäktskälla för Stockholms stad. De uppger att avgälderna ger omkring 2,5 miljarder kronor per år till stadens kassa, varav ungefär hälften kommer från hushållen.

Det är också där de ser den stora politiska knäckfrågan: en förändrad modell riskerar att minska stadens intäkter och kräver därför att pengarna ersätts på annat sätt. Debattörerna vill se en ny statlig tomträttsutredning, men menar samtidigt att Stockholm inte kan vänta på en sådan process innan staden förändrar sin egen modell.
”En statlig utredning skulle ge stadens politiker nationell vägledning i en komplex fråga. Den bilden delar vi, och står fullt ut bakom en ny utredning. Men det är som bekant en process som tar tid.”

Deras krav till nästa majoritet i Stockholms stadshus är en modell där staden fortsatt får ersättning för marken, men där de boende får en realistisk möjlighet att på sikt friköpa den.
”Till kommande majoritet och övriga partier i stadshuset: Vi vill se en lösning där staden får en rättvis ersättning för sin mark, medan de boende över tid kan köpa sig fria från tomträttens bojor.”

Läs hela texten på Di Debatt här.