Beredskap: Pilotprojekt om värmeförsörjning vid längre elavbrott
Vad händer med fastigheter om ett längre elavbrott inträffar mitt i vintern?
I ett nytt pilotprojekt undersöker Einar Mattsson fastighetsförvaltning tillsammans med Stockholm Exergi hur värmen kan hållas igång även när den vanliga elförsörjningen inte fungerar.
Ett elavbrott påverkar betydligt mer än belysningen. Hissar kan stanna, elektroniska passersystem sluta fungera och portar till garage bli svåra att öppna. Vid ett längre avbrott vintertid finns dessutom risken att värmesystemet slutar cirkulera och att fastigheten kyls ned.
– Om temperaturen sjunker tillräckligt mycket kan vattenledningar och andra installationer frysa sönder. Konsekvenserna kan bli stora, både för byggnaden och för de människor som bor där, säger Niklas Wickström, projektledare på Einar Mattssons fastighetsförvaltning.
Fem fastigheter visar vägen
För att stärka beredskapen startade Einar Mattsson före sommaren ett projekt om värmeförsörjning vid kris och längre elavbrott. Arbetet genomförs tillsammans med Stockholm Exergi, som levererar fjärrvärme till stora delar av fastighetskoncernens bestånd.
Fem pilotfastigheter med olika tekniska förutsättningar har valts ut. Projektgruppen har under våren besökt fastigheterna tillsammans med Stockholm Exergi, för att kartlägga systemen och undersöka vilka lösningar som skulle fungera på respektive fastighet och teknikutrymme.
Pilotprojektet ska ge kunskap om både teknik och kostnader, innan beslut kan fattas om hur arbetet skulle kunna tas vidare i beståndet.
Ytterligare beredskapsfrågor
Inom pilotprojektet kan även andra beredskapsfrågor undersökas, exempelvis utrymningsvägar och reservfunktioner för nödbelysning i trapphus. En möjlighet är också att testa om en fast armatur i en bostad kan fungera som nödbelysning vid strömavbrott. Fastigheternas nätverksutrustning och låssystem är andra viktiga funktioner som behöver kunna hanteras vid ett strömavbrott.
I en av fastigheterna utreds och projekteras just nu en eventuell bergvärmeanläggning. I samband med det kan fastigheten förberedas för frikyla (huset kyls genom att den naturliga kylan som redan finns i omgivningen, oftast djupt nere i marken eller i grundvattnet används), som kan bidra till svalare inomhusmiljö om vi drabbas av värmebölja.
Målet är inte att hela fastigheten ska fungera som vanligt under ett elavbrott. Belysning, hissar och annan el kan fortfarande vara utslagen. Det viktigaste är att kunna hålla i gång de delar som gör att värmen fortsätter att cirkulera i huset. En möjlig lösning är batterier som kan driva värmesystemets viktigaste pumpar och styrutrustning oberoende av elnätet. Vid längre avbrott kan batterierna behöva kompletteras med ett mobilt eller fast elverk.
– Solceller kan också bidra i vissa fastigheter, men de fungerar oftast inte automatiskt när elnätet slås ut. Därför behöver vi utreda om de kan kopplas ihop med batterier och andra system på ett säkert sätt. Vintertid, när behovet av värme är som störst, går det inte heller att förlita sig på att solen producerar tillräckligt med el, säger Mattias Gustafsson, avdelningschef för Hållbarhet- och Digitalisering på Einar Mattssons fastighetsförvaltning.
Äldre fastigheter kan vara extra känsliga eftersom de ofta har sämre isolering och kyls ned snabbare. I befintliga hus kan det dessutom vara svårare att hitta plats för batterier och ny teknisk utrustning, därför behöver lösningen anpassas till varje fastighets förutsättningar.
Investeringar som gör nytta även till vardags
En viktig utgångspunkt är att installationerna inte bara ska stå och vänta på en kris. Batterierna ska kunna användas även i den vanliga driften, samtidigt som en bestämd reserv alltid sparas för ett eventuellt avbrott.
Projektet ska också undersöka behovet av praktiska rutiner:
- Vem gör vad när elen försvinner?
- Hur aktiveras reservkraften?
- Vilken utrustning och vilka instruktioner behöver finnas på plats?
Pilotprojektet är ett första steg mot att göra fastigheter bättre rustade för längre elavbrott.