Utredare: Familjepolitiken missar dagens unga vuxna

Dagens familjepolitik är anpassad för ett samhälle där fast jobb och bostad finns på plats innan familjebildningen börjar.
Det menar företrädare för Utredningen för en framtid med barn, som på DN Debatt efterlyser reformer som tar större hänsyn till ungas senare etablering på arbets- och bostadsmarknaden.

Bakom debattartikeln står Åsa Hansson och Kristoffer Lundberg från Utredningen för en framtid med barn tillsammans med Anna Björklund, Anne Boschini, Meghan Donevan, Beatrice Nordling och Ulla Waldenström.

På DN Debatt skriver de att mycket av den svenska familje- och jämställdhetspolitiken fortfarande bygger på reformer som utformades under 1970-talet – för ett samhälle där unga etablerade sig tidigare i vuxenlivet.

I dag ser vägen annorlunda ut. Utbildningstiderna har blivit längre, inträdet på arbetsmarknaden sker senare och många har svårt att hitta en bostad. Det gör, enligt debattörerna, att politiken ofta kommer in först när hindren för familjebildning redan har uppstått.

De pekar bland annat på att inträdet i lönearbete i Sverige i genomsnitt sker först vid närmare 28 års ålder.

Bostadspolitiken en del av familjepolitiken
Debattörerna menar därför att familjepolitiken inte kan behandlas isolerat från arbetsmarknads-, utbildnings- och bostadspolitiken.

För den som fortfarande studerar, saknar en trygg anställning eller inte har hittat en bostad hjälper generösa stöd efter att barnet är fött bara till viss del, skriver de.

De efterlyser bland annat bättre ekonomiska villkor för studenter och personer med svagare koppling till arbetsmarknaden, en mer flexibel förskola och åtgärder som gör det lättare för unga vuxna att etablera sig på bostadsmarknaden.

En annan central fråga är jämställdheten. Artikelförfattarna menar att kvinnor fortfarande tar en större ekonomisk risk vid familjebildning genom lägre livsinkomster, svagare karriärutveckling och lägre pensioner.

Läs hela debattartikeln här.