Varför stiger långräntorna?
De långa räntorna runt om i världen ligger högre än på flera decennier. SEB Jens Magnusson och Malte Meuller förklarar varför i ”Veckans Tanke”. ”Lågränteåren ska snarast ses som en historisk parentes.”
Utvecklingen är central för både bostads- och fastighetsmarknaden, där långräntorna påverkar finansieringskostnader, obligationsmarknad och i förlängningen villkoren för investeringar. Enligt SEB drivs uppgången både av den senaste energichocken och av mer långsiktiga förändringar i världsekonomin.
”De 10-åriga statsobligationsräntorna ligger nu på de högsta nivåerna på länge: i Sverige sedan 2011, i Tyskland sedan 2009, i USA sedan 2002 och i Japan sedan 1996", konstaterar SEB-ekonomerna.
Högre inflationsrisker har fått marknaden att gå från förväntningar om räntesänkningar till att i stället prisa in fler höjningar. Samtidigt har tillväxten, framför allt i USA, varit starkare än väntat.
Men SEB pekar också på växande statliga lånebehov. Stora skulder ska refinansieras till högre räntor samtidigt som försvar, infrastruktur och grön omställning kräver omfattande investeringar. Det ökar konkurrensen om kapital och pressar upp avkastningskraven.
”I slutet av dagen är det trots allt lättare att gå till val på löften om satsningar än om nedskärningar.”
Även den privata sektorn efterfrågar stora mängder kapital, bland annat till AI, datacenter och kraftproduktion. Samtidigt har centralbankerna minskat sina obligationsköp och japanska investerare kan i större utsträckning välja att placera kapital på hemmaplan.
För fastighetssektorn innebär resonemanget att dagens högre finansieringskostnader inte självklart är tillfälliga.
”Finanspolitisk risk och expansiva budgetar kommer att prägla utvecklingen under många år. Den privata kapitalefterfrågan och den höga aktieexponeringen hos hushåll och investerare kommer sannolikt också att bestå. Erfarenheterna från tiden med kvantitativa lättnader, QE, talar inte heller för en återkomst, snarare verkar många tveksamma till om nyttan av dessa operationer översteg kostnaderna. Om slutligen de japanska flödena på riktigt tar fart tillbaka till hemmaekonomin kan det bidra till ytterligare uppgångar i omvärldens räntor.”
Läs hela texten här.