Studie: Grönska nära bostaden kopplas till lägre risk för demens

Äldre personer som bor med mer grönska i den omedelbara närheten av bostaden har lägre risk att utveckla demens över tid. Det visar en ny studie från Stockholms universitet och Karolinska Institutet, där närmare 3 000 personer följdes i 16 år.
Forskarna pekar på resultaten som relevanta för stads- och bostadsplaneringen.

Studien omfattar 2 993 personer som var 60 år eller äldre och deltog i befolkningsstudien SNAC-K i Stockholm. Under uppföljningstiden utvecklade 477 personer demens.

Forskarna mätte mängden grönska inom 100, 250 och 500 meter från deltagarnas bostäder med hjälp av satellitbilder och geografiska informationssystem. Sambandet var tydligast för grönska inom 100 meter från hemmet.
– Resultaten visar att mer grönska i den omedelbara bostadsmiljön är kopplat till 20 procent minskad risk att utveckla demens över tid, säger Cecilia Stenfors, docent i psykologi vid Stockholms universitet och försteförfattare till studien.

Sambandet var svagare för grönska längre från bostaden och tydligare bland kvinnor. Forskarna tog bland annat hänsyn till ålder, utbildning, socioekonomiska faktorer, levnadsvanor, luftföroreningar, trafikbuller och närhet till vatten.

Studien visar ett statistiskt samband och kan inte i sig slå fast att grönskan orsakar den lägre demensrisken. Forskarna pekar samtidigt på flera möjliga förklaringar, bland annat minskad stress, bättre sömn, ökad fysisk aktivitet och fler sociala kontakter.

Kan få betydelse för stadsplaneringen
Forskarna menar att resultaten ger ytterligare stöd för att bevara och utveckla grönska i bostadsområden, exempelvis träd, gårdar, parker och vegetation längs gator och gångstråk.
– Hjärnhälsa behöver finnas med när vi planerar och utvecklar våra städer och bostadsmiljöer. Bostadsnära grönska kan vara en gemensam resurs för folkhälsa, klimatanpassning och biologisk mångfald, säger Cecilia Stenfors.

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Alzheimer’s & Dementia.