Två miljoner bostadsannonser – vad kan göras med det unika arkivet?
Det kom ett mejl till redaktionen: ”Jag har en skatt.” Ungefär.
Den här historien handlar om ett fanatiskt evighetsarbete som marknaden avslutade, som över 20 år senare fortsätter att framkalla mardrömmar – och som ledde till ett unikt arkivmaterial som nyligen plockats ner från vinden. Och om en period då förmögenheter raderades medan andra föddes. ”De som tog ut lön gick i konkurs.”
Först – varför kom mejlet just nu?
– Det är ju en del tyngd i det här materialet. Till slut märkte vi att innertaket började bågna av tyngden. Då insåg brorsan och jag att vi borde bära ner det, så nu står det här i vardagsrummet och vi funderar på vad det kan användas till, skrattar Thomas Stigen, 57.
Han är fastighetsmäklare, andra generationen på Stigens Fastighetsbyrå som pappa Jan startade 1969, och som Thomas och den fem år äldre brodern Bo har drivit sedan pappans bortgång 2003.
Och materialet, eller arkivet, livsverket, skatten, skräpet, eller vad man väljer att kalla det hela – det är 226 pärmar, fyllda med bostadsannonser från Dagens Nyheter från åren 1985 till 2004. Cirka 75 000 A4-sidor. Två miljoner bostadsannonser.
Syftet med att klippa ut, spara och arkivera alla bostadsannonser från Stockholm med omnejd var att Stigens Fastighetsbyrå skulle få ett försprång gentemot konkurrenterna, bättre koll på marknadens svängningar, vilka konkurrenter som var aktiva var, vilka objekt som lades ut flera gånger, hur länge de legat ute och så vidare.
Det här var långt före internet, långt före Hemnet och långt innan man kunde ställa några frågor till Chat GPT för att få svar och analyser på några sekunder. Skulle det här arkivet och försprånget skapas så var det handarbete som gällde – sax, tejp och systematik.
Arkivet började byggas upp ungefär samtidigt som Bo Stigen började arbeta på byrån (vilket knappast var någon tillfällighet).
– När jag började fem år senare lämnade han över stafettpinnen till mig, berättar Thomas Stigen, som uppskattar att fadern (jo, Jan var också delaktig i insamlandet men han tog mest hand om de lätta delarna, villorna i södra Stockholm, det var de centrala bostadsrätterna som var det tunga arbetet) och sönerna tillsammans la runt 10 000 timmar på att klippa ut samtliga bostadsannonser och sortera dem områdesvis.
Prioriterade ibland annonsklippning före visningarna
– Måndagarna var ganska lugna, då var det mest Kronofogden som annonserade, sen var det väl lite mer på tisdagarna och onsdagarna. Torsdagarna och fredagarna var också ganska lugna innan det gick upp på lördagarna – men så kom ju bomben på söndagarna. Söndagarna var fruktansvärda. Pappa och jag brukade köra visningar ihop men vissa söndagar var det så många annonser så han tyckte att jag skulle sitta och klippa och tejpa istället. Jag kunde sitta till 10–11-tiden på kvällarna. Jag får fortfarande mardrömmar av det ibland, säger Thomas Stigen och utvecklar:
– Det var ju två tidningar fullsmetade med annonser.
Två tidningar?
– Ja, det var ju dubbelsidor, för att kunna klippa ut båda sidorna var vi ju tvungna att ha två tidningar. DN var här en gång och såg vilket idiotjobb vi höll på med. De blev imponerade och sedan fick vi tidningar gratis.
Ett idiotjobb – som fungerade, menar Thomas Stigen.
– Ja, det här gav oss full koll på marknaden. Det var bra för affärerna.
Huddinge har alltid varit byråns hemmamarknad, även om man hela tiden också har sålt bostäder i hela Stockholm. Men över Huddinge var det inte bara annonserna med utgångsbuden man sammanställde.
– På den tiden hade Huddinge eget lantmäteri – nu är det en timme bort i Norrtälje – så jag gick dit och slog i lagfarterna och gick igenom alla köpebrev, så vi hade ett adressregister med alla köpare, säljare, utgångsbud och slutpris och det blev ju dramatiskt där på 90-talet.
Ja, tidsperioden som arkivet nu sträcker sig igenom är verkligen intressant: Det börjar alltså på ett 80-tal med avreglerad kreditmarknad, generösa ränteavdrag, hög inflation som urholkade lånen och därtill stigande reallöner – sammantaget ledde detta till snabbt stigande bostads- och fastighetspriser. ”Feldt öppnade kranarna och dårarna drack”, som Ulf Lundell sjöng/analyserade i Halvvägs till havet några år senare.
Men på 90-talet sprack marknaden och den största krisen sedan Krügerkraschen på 30-talet var ett faktum.
"Att ta ut lön var inte att tänka på"
En skattereform och en kronkurs som försvarades till varje pris – läs med 500-procents styrränta – skickade den överhettade och överbelånade marknaden rakt in i väggen. (”Vi var alla där på festen, hit upp till nacken, men det var vi som tog skiten när bubblan sprack”, som Lundell fortsatte.)
För fastighetsmäklarna var början av 90-talet stentufft. Många gick i konkurs (en bidragande anledning var att annonserna som Stigens satt och klippte ut var svindyra för mäklarna). Men familjen Stigens byrå överlevde.
– Att ta ut lön var inte att tänka på under den här perioden. Mäklare som gjorde det gick i konkurs. Halva kåren konkade. Men vissa bytte bara namn och kom tillbaka. Det kunde vara irriterande att se dem i konkursspalten i DN samma dag som jag klippte ut nya bostadsannonser från dem i en annan del av tidningen. Då hade de bara konkat, och därmed blivit av med skulder, och sen bara startat igen.
– Men det var ju ännu mer tragik bland säljarna de här åren. Många förlorade stora pengar, det var skilsmässor och tragedier bakom många av försäljningarna.
– Jag kommer ihåg ett fall, där Kronofogden hade misslyckats med att sälja ett radhus. Pappa och jag kom dit och tittade och det var bara is i akvariet – de hade klippt värmen i huset. Vi fick chefen på banken som hade tagit över huset att inse att ”ni är de enda som kommer att få några pengar alls härifrån, kan ni sätta på värmen så att det går att sälja huset?” De satte på värmen, pappa och jag städade hela huset och lyckades sälja det. Köpeskillingen blev inte jättemycket lägre än vad köparen hade köpt för men det var ju 15–20-procentiga räntor i botten och med straffräntor och upplupna räntor gick säljaren back två miljoner och det blev skuldsanering. Nuförtiden agerar Kronofogden snabbare så det behöver inte gå så långt.
Fram emot 1994 började en vändning skönjas och 30 år senare menar Thomas Stigen att åren 95–98 var de bästa i firmans historia. Många konkurrenter var försvunna och marknaden återhämtade sig trots allt relativt snabbt.
Hemnet dödade tidningsannonsmarknaden
Runt millennieskiftet skedde sedan en stor förändring som påverkade hela världen, inte minst mäklarbranschen – och som ledde till slutet för Stigens arkiv: Internet slog igenom, Hemnet växte fram och bostadsannonseringen i DN fick ett abrupt slut.
– Det var en enorm skillnad. Dessförinnan var annonserna i DN det som gjorde att man nådde ut med sina objekt. Hux flux kom Hemnet och där var det på den tiden gratis att annonsera: En stor tegelsten försvann från mäklarnas räkningar.
Hur snabbt förändringen gick ser man genom en snabb titt på pärmarna i vardagsrummet. För 2001 finns tolv pärmar, 2002 elva pärmar, 2003 tio pärmar – och 2004 bara två pärmar (båda med bostadsrätter).
– På ett sätt var det synd att annonseringen försvann. Men samtidigt var det naturligtvis väldigt skönt, konstaterar Thomas Stigen.
Arbetet med arkivet var som sagt både slitsamt och tidsödande.
– Vi jobbade sju dagar i veckan, i dag försöker vi vara lediga på lördagarna. Det funkade för jag hade ingen familj på den tiden.
När klippandet och klistrandet upphörde fanns mer tid för annat och det finns åtminstone en teoretisk sannolikhet att det kan bli en tredje generation på Stigens Fastighetsbyrå i framtiden.
– Nja, mina barn, en elva- och en 15-åring, verkar inte alls intresserade. Brorsan har tre barn och en av sönerna, Fredrik Stigen, har agenturen för Älvsbyhus, det är ju nästan samma bransch.
När du ser den här samlingen med pärmar framför dig nu, flera decennier efter att ni sammanställde det hela – vad tänker du?
– Jadu. Det är helt sjukt…
Vem kan ta sig an livsverket?
I mejlet skrev du att det är ert ”livsverk”?
– Ja… Det är otroligt hur mycket tid vi la ner på detta. När man ser det framtaget så här så blir det väldigt påtagligt.
För de allra flesta är det här unika arkivet naturligtvis bara skräp, numera. Men Thomas Stigen hoppas att det kan komma till användning, att det till exempel finns någon forskare som kan och vill ta sig an det.
– Det hade varit roligt om det kunde komma till användning och om vi kunde få en slant för tiden vi har lagt ner. Jag vet inte om det går att scanna in alla sidorna och därifrån AI-analysera. Men bara att scanna in är ju ett jättejobb, funderar han.
När annonserna upphörde, 2003 – började ni arkivera på något annat sätt då?
– Nej, det gjorde vi inte. Eller – vi fortsatte i mindre skala, bara med Huddinge. Man fortsatte att annonsera i Mitt i-tidningarna, men det var mest för att markera närvaro i området, inte på samma sätt för att sälja objekt som med de tidigare DN-annonserna. Men vi har Huddingepärmar till 2017 ungefär, sedan slutade det också.
Ni som har läst ända hit reagerade kanske på att pärmarna står i ”vardagsrummet”. Det beror att Stigens har sitt kontor i en gammal villa i Segeltorp i Huddinge, som man köpte 1993.
Ni passade på att köpa när priserna var som lägst?
– Ja. Vi borde ha köpt flera stycken.
FAKTA STIGENS ARKIV
Uppdelningen i pärmarna:
# Materialet är uppdelat i bostadsrätter och villor.
# Bostadsrättsannonserna är uppdelade i områden. Stockholms innerstad är uppdelat i 1-, 2-, 3- samt 4-rummare och större. De norra och södra förorterna i 1¬–2 rum samt 3 rum och större.
# Villa-annonserna är uppdelade i södra respektive norra Stockholm.
# Varje annons är försedd med publiceringsdatum och vilken fastighetsmäklarbyrå som marknadsförde objektet.
# Tejpen som annonserna sitter fast med är av märket Scotch. ”Imponerande kvalitet. Än i dag sitter annonserna stabilt fast i pärmarna från 1985, trots att de har hanterats och bläddrats i under många år”, säger Thomas Stigen.
# För att få ut annonserna ur tidningen användes en Safety Magic-Cutter, en liten kniv som gjorde det möjligt att skära ut annonserna på ett effektivt sätt.
Fördelning: Antal A4 pärmar genom åren:
1985: 2 pärmar
1986: 3 pärmar
1987: 4 pärmar bostadsrätter, 1 pärm villor södra Stockholm.
1988: 8 pärmar bostadsrätter, 1 pärm villor södra Stockholm.
1989: 7 pärmar bostadsrätter, 1 pärm villor södra Stockholm.
1990: 9 pärmar bostadsrätter, 2 pärmar villor södra samt 4 pärmar norra Stockholm.
1992: 6 pärmar bostadsrätter, 3 pärmar villor södra samt 2 pärmar norra Stockholm.
1993: 5 pärmar bostadsrätter, 2 pärmar villor södra samt 2 pärmar norra Stockholm.
1994: 6 pärmar bostadsrätter, 3 pärmar villor södra samt 3 pärmar norra Stockholm.
1995: 5 pärmar bostadsrätter, 3 pärmar villor södra samt 3 pärmar norra Stockholm.
1996: 4 pärmar bostadsrätter, 2 pärmar villor södra samt 2 pärmar norra Stockholm.
1997: 6 pärmar bostadsrätter, 2 pärmar villor södra samt 2 pärmar norra Stockholm.
1998: 6 pärmar bostadsrätter, 2 pärmar villor södra samt 2 pärmar norra Stockholm.
1999: 6 pärmar bostadsrätter, 2 pärmar villor södra samt 2 pärmar norra Stockholm.
2000: 7 pärmar bostadsrätter, 1 pärmar villor södra samt 2 pärmar norra Stockholm.
2001: 7 pärmar bostadsrätter, 2 pärmar villor södra samt 3 pärmar norra Stockholm.
2002: 7 pärmar bostadsrätter, 1 pärmar villor södra samt 3 pärmar norra Stockholm.
2003: 7 pärmar bostadsrätter, 2 pärmar villor södra samt 1 pärmar norra Stockholm.
2004: 2 pärmar bostadsrätter.
För Huddinge har Stigens separata pärmar, totalt 38 pärmar genom åren.