Bostadspolitiken kan inte stå på paus i väntan på en ny regering

Övergångsbudgeten visar att stödet för kommunernas detaljplanering för småhus inte förlängs vid årsskiftet. Stödet har mött ett stort intresse och är en av flera åtgärder som nästa regering behöver ta fasta på.
För bostadsmarknaden tar inte paus för att politiken gör det.

Övergångsregeringen lämnade på torsdagen över sin övergångsbudget till riksdagen. Den innehåller av naturliga skäl inga stora bostadspolitiska reformer. En övergångsregering ska inte fatta stora, nya politiska beslut. Det är rimligt i det politiska läge vi befinner oss.  Men bostadsmarknaden tar inte paus för att politiken gör det. Behovet av bostäder kvarstår. Därför behöver nästa regering vara redo att gå från utredningar och ambitioner till konkreta beslut som gör det möjligt för fler att köpa en bostad och för fler bostadsprojekt att bli verklighet.

Enligt Boverkets beräkningar behöver Sverige bygga omkring 50 600 bostäder om året fram till 2035. Samtidigt väntas bara drygt 32 000 bostäder påbörjas under 2026. Skillnaden mellan det långsiktiga behovet och dagens byggtakt är alltså svindlande 20 000 bostäder om året.

Möjligheten att köpa sin första bostad ska inte vara beroende av att föräldrar kan bidra med pengar till kontantinsatsen

Bakom siffrorna finns unga som vill köpa sin första bostad, barnfamiljer som behöver mer utrymme och människor som vill flytta till en bostad som bättre passar deras livssituation. Men det räcker inte att konstatera att Sverige behöver fler bostäder. Vi behöver också se till att de kan byggas till en kostnad som människor har möjlighet att bära.

För oss som utvecklar bostäder är det tydligt att det inte räcker med ett stort långsiktigt behov. Det måste också finnas hushåll som har ekonomisk möjlighet att köpa bostäderna. Annars blir bostadsprojekten svåra att genomföra, oavsett vilken bostadstyp och upplåtelseform som ska byggas. Här behöver nästa regering ta ett konkret steg. Startlånet för förstagångsköpare är utredd. Utmaningen är väl känd. Nu är det dags att gå vidare med ett genomförande. Möjligheten att köpa sin första bostad ska inte vara beroende av att föräldrar kan bidra med pengar till kontantinsatsen. Ett väl utformat startlån skulle inte lösa alla problem på bostadsmarknaden, men det skulle sänka en konkret tröskel för människor som i övrigt har ekonomiska förutsättningar att äga sitt boende.

Branschen behöver också fortsätta bidra med egna lösningar. Men enskilda initiativ kan inte ersätta behovet av en sammanhållen bostadspolitik som ger fler möjlighet att etablera sig på den ägda marknaden.

Nästa regering bör därför se över hur staten långsiktigt kan stimulera kommunernas planering för småhus och samtidigt göra det möjligt för fler att kunna köpa ett småhus

En intressant detalj i övergångsbudgeten är att det tillfälliga stödet till kommunernas detaljplanering för bland annat småhus inte förlängs vid årsskiftet. Samtidigt visar regeringens redovisning att stödet har mött ett stort intresse. Under 2025 beviljades stöd till detaljplaner som tillsammans möjliggör drygt 3 100 småhus. Det bör nästa regering ta fasta på. Radhus, kedjehus och mindre villor behövs som en del av bostadsförsörjningen, både i storstäder och på mindre orter. Nästa regering bör därför se över hur staten långsiktigt kan stimulera kommunernas planering för småhus och samtidigt göra det möjligt för fler att kunna köpa ett småhus. För det räcker inte att mark finns på papperet. Det måste också vara möjligt att bygga på den, inom rimlig tid och till en kostnad som hushållen klarar.

När tiden från idé till byggstart blir onödigt lång ökar också kostnaderna

Vi behöver också prata mer om varför bostadsprojekt som möter en efterfrågan ändå inte blir byggda. Långa planprocesser, osäkra kostnader och finansieringsvillkor som gör projekten svåra att genomföra är hinder som måste tas på allvar. Här behöver nästa regering fortsätta regelförenklingsarbetet, men också säkerställa att reformerna får verkligt genomslag hos länsstyrelser och kommuner. Det behövs större förutsägbarhet, kortare ledtider och mer enhetliga processer. När tiden från idé till byggstart blir onödigt lång ökar också kostnaderna. I slutändan riskerar det att göra bostäderna dyrare för den som ska köpa dem. Samtidigt behöver finansieringen fungera bättre. Staten, bankerna och bostadsutvecklarna behöver hitta former för att dela risk som gör att fler långsiktigt hållbara projekt kan genomföras. Statliga kreditgarantier kan vara en del av lösningen, men måste vara utformade så att de faktiskt bidrar till fler byggstarter.

Nästa regering behöver leverera – och tänka längre än en mandatperiod, och börja med det som redan går att göra. Sveriges bostadsproblem kräver ingen ny lista med hundra åtgärder. Flera av problemen är redan väl utredda.

Nästa regering kan börja med fyra saker:

1. Genomför ett fungerande startlån för förstagångsköpare som klarar boendekostnaden men inte kontantinsatsen.
2. Skapa långsiktiga incitament för kommunerna att planera genomförbara småhusområden, inte bara fler byggrätter.
3. Sätt ett tydligt mål om kortare tid från planstart till byggstart och följ upp hur regelförenklingar faktiskt tillämpas av stat och kommun.
4. Utveckla kreditgarantier och andra former av riskdelning med fokus på att få långsiktigt hållbara projekt över tröskeln till byggstart.

Men det finns en femte punkt som är minst lika viktig: långsiktigheten.

Övergångsbudgeten är, precis som namnet antyder, tillfällig. Bostadsbehovet är det inte

Bostäder planeras inte inom en mandatperiod. Från de första diskussionerna om mark till dess att någon sätter nyckeln i dörren kan det gå många år. Under den tiden kan både regeringar, räntor och konjunkturer hinna förändras. Därför behöver bostadspolitiken vara mer förutsägbar än politiken i övrigt. Hushållen behöver veta vilka villkor som gäller när de fattar sitt livs kanske största ekonomiska beslut. Kommunerna behöver veta vilka förutsättningar som gäller när de planerar mark. Och de företag som investerar miljardbelopp i nya bostadsområden behöver kunna göra det med rimlig framförhållning. Övergångsbudgeten är, precis som namnet antyder, tillfällig. Bostadsbehovet är det inte.

Nästa regering behöver därför göra bostadsfrågan till en prioritering från dag ett. Inte genom ännu en diskussion om hur många bostäder Sverige borde bygga, utan genom beslut som gör att fler människor kan efterfråga en bostad och att fler av de bostäder som redan planeras faktiskt blir byggda.

För i slutändan är det inte antalet utredningar, mål eller byggrätter som avgör om bostadspolitiken fungerar. Det är om människor får någonstans att bo.

Lina Brantemark
Redaktionsmedlem, Bostadspolitik.se
Affärs- och projektutvecklingschef, Obos Nya Hem