Berit Ståhl: Replik till Eva Sallkvist: Sluta diskutera person – svara på varför medlemmar står rättslösa

16 nov 2026

Dela

Kopiera sidlänk
Berit Ståhl. Bild: Privat/Canva

| När strukturella brister i bostadsrättslagstiftningen lyfts fram väljer företrädare för HSB Stockholm att inleda med att ifrågasätta min kompetens. Det är ett klassiskt sätt att flytta fokus från sakfrågan till person, skriver Berit Ståhl.

Min bakgrund – som master i politik och ekonomi med inriktning mot kommunal revision och medverkan i statlig utredning om ansvarsutkrävande – handlar just om hur makt, ekonomi och demokratisk kontroll fungerar i organisationer. Det krävs ingen byggteknisk examen för att se när ett system saknar fungerande spärrar.

Dessutom tycks HSB Stockholm utgå från en storstadsbubbla där fastighetsvärdena är höga och tillgången på jurister, ekonomer och byggingenjörer i styrelserummen är god. Bostadsrättsmarknaden existerar även utanför Stockholm, men på fundamentalt annorlunda villkor. I större delen av landet är lägenhetsvärdena och medlemmarnas ekonomiska marginaler betydligt mindre, samtidigt som kostnaderna för underhåll och renoveringar är minst lika tunga och rekryteringsbasen till styrelserna betydligt smalare.

Problemet är att nuvarande lagstiftning har sina rötter från 1920-talet, vilket har skapat ett rättsligt vakuum sedan åtminstone 1985, när kreditmarknadsavregleringen kidnappade bostadsrätterna för att bankerna skulle överleva, där vanliga boende står helt skyddslösa när en styrelse brister i sitt uppdrag

Jag har varken velat eller behövt göra detta till en debatt om enskilda föreningar. och jag har inga problem med bostadsrätten som boendeform – tvärtom handlar det om att lagstiftningen måste justeras för att utjämna maktbalansen.

Problemet är att nuvarande lagstiftning har sina rötter från 1920-talet, vilket har skapat ett rättsligt vakuum sedan åtminstone 1985, när kreditmarknadsavregleringen kidnappade bostadsrätterna för att bankerna skulle överleva, där vanliga boende står helt skyddslösa när en styrelse brister i sitt uppdrag:

  • Ingen tillsynsmyndighet: Till skillnad från hyresgäster, som kan vända sig till Hyresnämnden utan kostnad, saknar bostadsrättshavare en statlig tillsynsmyndighet som ingriper vid stadgebrott, jäv eller undanhållna protokoll.
  • Inget rättsskydd: Hemförsäkringens rättsskydd undantar nästan alltid tvister mellan en medlem och den egna föreningen.
  • Orimliga trösklar: En aktuell offert från en svensk advokatbyrå visar att enbart en inledande rättslig genomgång av styrelsens agerande beräknas kosta 62 500 till 106 250 kronor inklusive moms – utan att en enda förhandling ens har påbörjats. Samtidigt kan en styrelse finansiera sitt motstånd med föreningens gemensamma kassa.

Jag ställer gärna upp i en saklig debatt om hur vi stärker tryggheten för Sveriges bostadsrättshavare, men då behöver HSB Stockholm svara på det som faktiskt betyder något för medlemmarna:

Anser HSB Stockholm att det är rimligt att en vanlig pensionär eller löntagare måste riskera över 100 000 kronor ur egen ficka för att få en styrelses agerande juridiskt prövat?
Hur fungerar "självregleringen" i praktiken i föreningar utanför storstäderna när styrelser inte redovisar fullständiga beslutsunderlag eller håller inne med protokoll?
Stödjer HSB Stockholm kravet på en oberoende tillsynsmyndighet och ett reellt rättsskydd för bostadsrättshavare?

Berit Ståhl
Gymnasieekonom med masterexamen i statsvetenskap/politik och ekonomi med inriktning mot kommunal revision, tidigare redovisningskonsult samt bostadsrättshavare i drygt 36 år inom HSB och Riksbyggen.

 

cross