”Bundna räntor inte vägen till ekonomisk stabilitet”

16 nov 2026

Dela

Kopiera sidlänk
Robert Boije, chefsekonom på SBAB. Bild: SBAB

I debatten varnas återigen för att många har rörlig ränta. Men det finns inget stöd för att bunden ränta skulle vara bättre, oavsett om man tittar på finansiell stabilitet, privatekonomi eller samhällsekonomin, skriver SBAB chefsekonom Robert Boije på DI Debatt.

Riksbanken hade behövt ta i hårdare för att dämpa inflationen 2022 om fler hushåll hade haft bundna bolån, menar Boije. När många har rörlig ränta får en höjning av styrräntan snabbare genomslag i hushållens ekonomi. Det kan enligt honom bidra till att förklara varför konsumtionen föll mer i Sverige än i många andra länder efter ränteuppgången.

”Med en hög andel rörliga räntor behöver Riksbanken ändra räntan mindre än i annat fall. Under 2022 hade Riksbanken behövt höja styrräntan betydligt mer än den gjorde om betydligt fler i stället hade haft bunden ränta.”

De som binder sina bolån efter en ränteuppgång kan däremot få leva med högre räntekostnader även när räntorna börjar sjunka. Boije ser det som en möjlig delförklaring till att konsumtionen och tillväxten sedan har återhämtat sig bättre i Sverige än i många länder där fler har bundna lån.

Han hänvisar också till Finansinspektionens analyser, som visar att de flesta bolånetagare har god betalningsförmåga även i ett stressat ränteläge och att risken för stora kreditförluster i bankerna är liten.

”En betydligt större andel bolån till fast ränta skulle flytta en stor del av ränterisken från hushållen till finanssektorn och riskera att skapa större refinansieringsfriktioner under kriser.”

För bolånetagare med små marginaler kan det däremot finnas skäl att se över hur ränterisken hanteras, enligt Boije.

Läs hela inlägget här.

cross