AI ska upptäcka felsorterat matavfall – kan påverka fastighetsägares kostnader

Stockholm Vatten och Avfall testar AI-kameror, spårbara matavfallspåsar och ekonomiska incitament för bättre sortering. På sikt kan fastighetsägarnas avfallskostnader påverkas av hur väl de boende sorterar.

Projektet AI-driven återvinning startade 2026 och ska pågå i tre år. Stockholm Vatten och Avfall driver det tillsammans med Envac och LocalLife, skriver Förvaltarforum.

Fokus ligger på de gröna plastpåsar för matavfall som används i fastigheter där separat insamling är svår att ordna, exempelvis äldre innerstadsfastigheter och hus med sopsug utan särskilt inkast för matavfall.

Vill nå renhetsgrad på 93 procent
Påsarna läggs tillsammans med restavfallet och sorteras senare ut maskinellt. Problemet är att de gröna påsarna enligt analyser oftare innehåller felsorterat avfall än de bruna papperspåsarna vid separat insamling. Målet är att nå samma renhetsgrad som i de bruna påsarna, omkring 93 procent.

En del av projektet är AI-baserade kameror i avfallskärl som ska upptäcka och analysera felsortering. I pilotområdet Norra Djurgårdsstaden ska kameror även installeras i sopsugssystemen.

Projektet ska också undersöka ekonomiska styrmedel där avgiften kan kopplas till hur väl avfallet sorteras. Modeller som Pay-As-You-Throw och Gain-As-You-Throw ska studeras, där dålig respektive god sortering kan påverka kostnaden.

Om en sådan modell införs på fastighetsnivå skulle sorteringskvaliteten i ett enskilt hus kunna få direkt betydelse för fastighetsägarens avfallsavgift. Något beslut om hur systemet ska utformas eller om det ska leva vidare efter projektet finns dock ännu inte.

De gröna påsarna är dessutom märkta med batchnummer som gör det möjligt att följa felsorteringen geografiskt. I dag sker uppföljningen på områdesnivå, men enligt Förvaltarforum kan tekniken på sikt ge fastighetsägare bättre kunskap om sorteringskvaliteten i det egna beståndet.