Åklagare varnar för falska bolån: "Systemhotande”

Falska anställningsavtal och lönespecifikationer har använts för att lura banker att bevilja bolån till personer som egentligen inte klarat kreditprövningen. Åklagaren Victoria Ingered beskriver verksamheten som systemhotande och varnar för att den kan få konsekvenser långt utanför de enskilda lånen.

DN rapporterar om en omfattande bolånehärva där ett tjugotal personer åtalats efter att ha fått lån beviljade med hjälp av falska handlingar. I flera fall har de misstänkta kunnat köpa villor och bostadsrätter för mångmiljonbelopp trots att deras faktiska inkomster inte varit tillräckliga för bankernas kreditkrav.

Enligt DN har personer som arbetat som exempelvis lagerarbetare, förskolekockar och hotellpersonal i lånehandlingarna uppgetts vara ekonomichefer, programmerare, it-chefer och arkitekter. Flera misstänkta beskriver hur de fått hjälp av en person som kallats ”Thomas” eller ”Tommy”, men polisen har inte lyckats identifiera någon sådan person.

Åklagaren Victoria Ingered menar att bankerna i flera fall borde ha granskat underlagen noggrannare, bland annat när de sökande uppgett inkomster från Danmark eller Norge.
– Finns det uppgifter om inkomster utomlands så bör bankerna ändå ha ett ansvar att kontrollera dem lite närmare och inte bara godkänna handlingarna, säger hon till DN.

Trots att bedrägerierna upptäckts har flera av de åtalade kunnat behålla bostäderna de köpt. Högsta domstolen har samtidigt slagit fast att den risk banken utsätts för genom falska handlingar kan vara tillräcklig för att agerandet ska bedömas som bedrägeri, även om låntagaren skött sina betalningar.

"Kan haverera hela banksystemet"
Ingered beskriver bolånefusket som en ”systemhotande verksamhet”.
– Det kan haverera hela banksystemet om man lånar ut tillräckligt mycket pengar till folk som inte kan betala. Då drabbar det andra kunder också, som får betala en högre ränta för att kompensera för den risk som bankerna tar när de lånar ut pengar till icke-kreditvärdiga kunder.

DN skriver också att nya anmälningar fortsatt kommer in och att verksamheten alltså inte tycks ha upphört. Ekobrottsmyndigheten varnar dessutom för att falska bolån kan användas som verktyg för penningtvätt.

Här kan du ta del av hela artikeln.