Arbetslivskriminaliteten: ”Ta fram en statlig certifiering”

Wallenstam investerar stora pengar på bakgrundskontroller för att säkerställa att bolaget inte ska vara en möjliggörare för kriminalitet. 
Samtidigt menar den nyblivna vice vd:n Susann Linde att staten borde ta ett större ansvar i de här frågorna.
– Det här är en så viktig fråga för hela samhället, det här borde inte bara ligga på bolagen, säger hon.

Susann Linde började på Wallenstams ekonomiavdelning redan som 22-åring år 2001. Hon blev CFO och IR-ansvarig 2013 och sedan några veckor är hon också vice vd under Hans Wallenstam. Det innebär att hon är bolagets tredje vice vd efter Mathias Aronsson och Marina Fritsche. I det dagliga arbetet innebär den nya titeln dock inte så mycket.
– Nej, vi jobbar på, på samma sätt som förut. Mathias och Marina har ju ansvar för varsin region (Stockholm och Göteborg) medan jag är mer på en mer övergripande roll i och med min roll som CFO och IR-ansvarig. Det enda som har hänt nu är att jag officiellt har fått en vice vd-titel också.

Brinner för kampen mot arbetslivskriminalitet
En av frågorna som hon brinner för och vill få upp mer på bordet är den om arbetslivskriminalitet.
– Vi har länge arbetat med bakgrundskontroller. Ingången till detta var att vi började kontrollera potentiella kommersiella hyresgäster. Vi vill inte få in fel hyresgäster i våra fastigheter, det kan bli väldigt fel och påverka inte minst tryggheten i området.

Det visade det sig att det var fler hyresgäster än man från början hade trott som var olämpliga. Och den insikten ledde till att man för ett par år sedan gick vidare och började göra egna kontroller av i princip samtliga bolagets leverantörer – både nya och befintliga.
– Det hände att leverantörer som vi hade arbetat länge med blev rödflaggade.

Hur har ni hanterat dem?
– Grunden är självklart att vi inte ska jobba med dem, men vi har behandlat dem från fall till fall, det kan ha dykt upp något som gjort att de fastnat, något som har gått att rätta till.

För att undvika byggkriminalitet gör Wallenstam kontroller både internt och via tredjepartsföretag. Internt görs parallellt ekonomiska kontroller av leverantörer, man har investerat i ett IT-system för hanteringen, och sedan många år (EU-kravallerna 2001) har Wallenstam också en säkerhetsavdelning som är inblandade i en del av de här frågorna.
– Vi lägger så mycket pengar att våra kostnader för säkerhet sticker ut i rapporteringen. I år kommer vi nog lägga totalt cirka 10 miljoner kronor om man lägger ihop intern tid, system och tredjepartskontroller.
– För vår del handlar det om att ta samhällsansvar. Vi vill dra vårt strå till stacken och inte vara en möjliggörare. Vi har de ekonomiska musklerna som behövs för att göra det, säger Susann Linde.

Arbetslivskriminaliteten beräknas kosta samhället en bit över 100 miljarder kronor per år, och Susann Linde menar att det därmed borde finnas ett stort incitament för samhället att ta större ansvar.
– Vi har råd att göra det här arbetet men det finns många aktörer som inte har råd att göra kontrollerna som krävs och då ökar risken att man använder oseriösa leverantörer. Därför borde staten gå in. Det här är ett stort samhälls- och välfärdsproblem och att staten borde agera mer kraftfullt.
– Allt hänger ihop, allt från penningtvätt till mänskliga rättigheter kring östeuropéer som arbetar med oacceptabla villkor till den osunda konkurrens som uppstår när vissa aktörer har andra spelregler.

AKC kan ta fram en certifiering
Sedan 2023 är sju center mot arbetslivskriminalitet (AKC) i drift runt om i Sverige, där nio myndigheter arbetar tillsammans mot arbetslivskriminaliteten. Susann Linde menar att de här centren borde få i uppgift att ta fram en form av nationell statlig certifiering som visar att bolagen har fått ett godkännande efter att alla sorters kontroller har gjorts.
– Jag kan tycka att det egentligen inte ska vara vår uppgift som bolag att kontrollera om en leverantör har kriminella kopplingar. Och som det är i dag förväntas alla bolag göra samma kontroller. Med tanke på hur stort problemet är i dag och med tanke på allt det för med sig så borde staten göra detta. Det finns ju redan i dag en del olika märkningar, men det borde gå att ta fram en bred gemensam certifiering, som alla de nio statliga myndigheterna skulle kunna arbeta fram och stå bakom.
– Ett av problemen med det här verkar vara sekretess och GDPR, men det går att göra undantag i GDPR-lagstiftningen och är det några som borde få göra undantag så är det väl myndigheterna?
– Ett alternativ till AKC är kanske att Bolagsverket kan ansvara för arbetet med att certifiera bolagen.

Ett resultat av Wallenstams strängare kontroller – och kostnaderna dessa medför – är att man använder färre leverantörer än tidigare.
– Det blir en naturlig följd, vi bygger mer långsiktiga relationer. Och det är dyrt att kontrollera nya leverantörer, konstaterar Susann Linde.

Wallenstam har valt att inte begränsa antalet underentreprenörsled.
– Vi har pratat om det, men inte gjort det. Däremot kräver vi att underentreprenören i sin tur ställer samma krav nedåt som vi gör på dem.

Samtidigt som arbetslivskriminaliteten är ett enormt samhällsproblem ser Susann Linde tecken på att det går åt rätt håll.
– Frågan är uppe på bordet på ett annat sätt än tidigare och fler vill vara med och ta ansvar. Det känns som att vi får något färre bolag som fastnar i våra kontroller. Men det kan ju också bero på att de vet att vi arbetar hårt med det här och att de istället vänder sig någon annanstans.