"Avskaffa ränteavdraget – och sänk skatten för alla"

Svensk politik behöver våga ta tag i systemfel som ränteavdraget. Att istället sänka skatten på arbete skulle gynna hela samhället, inte bara de som har råd med stora bolån, skriver Rasmus Elfström, förbundsordförande, och Erik Johnsson, vice ordförande för Centerstudenter på SvD Debatt.

"Varje år slösar staten 61 miljarder kronor på ett ränteavdrag som främst gynnar dem med tjocka plånböcker och driver upp bostadspriserna till ohållbara nivåer. Detta är inte bara orättvist, det är ekonomiskt vansinne. Det är hög tid att avskaffa detta misslyckade experiment och istället ge varje svensk runt 1 000 kronor mer i månaden genom en generell skattesänkning", skriver de.

Debattörerna hänvisar till SVT:s granskning som visar att de 25 procent med högst inkomst får nästan hälften av hela ränteavdraget. Det, menar de, underminerar skattesystemets fördelningsprinciper.

"Ränteavdraget fungerar i praktiken som ett generöst bidrag till dem som redan har de starkaste ekonomiska musklerna att agera på bostadsmarknaden, med andra ord helt i motsats till hur omfördelningen som sker genom skatt brukar se ut", skriver Elfström och Johnsson.

De varnar även för hur avdraget ökar hushållens skuldsättning och därmed riskerna för finansiell instabilitet. Enligt deras förslag bör ränteavdraget trappas ned med sex procentenheter per år under fem år, samtidigt som skatten på arbete sänks i motsvarande takt.

"Att avskaffa ränteavdraget över en natt skulle naturligtvis skapa problem för många hushåll som planerat sin ekonomi utifrån dagens regler. Därför behöver förändringen ske gradvis över exempelvis fem år med en årlig nedtrappning på 6 procentenheter, från dagens 30 procent till noll. Samtidigt bör inkomstskatten sänkas i motsvarande grad, så att nettoeffekten för statsfinanserna blir neutral."

Avslutningsvis menar de att skattepolitiken måste moderniseras för att möta Sveriges ekonomiska utmaningar: "Vi har inte råd med ineffektiva skatteavdrag som främst gynnar höginkomsttagare, driver upp skuldsättningen och ökar riskerna för vår finansiella stabilitet."