Bankernas ”räntetrick” kan ha kostat bolånekunder miljoner

29 jun 2026

Dela

Kopiera sidlänk
Jens Henriksson, vd Swedbank. Bild: Swedbank

Storbanker har tajmat höjningar och sänkningar av rörliga bolåneräntor på ett sätt som gynnat bankerna och missgynnat kunderna, enligt en granskning från Zmarta som SvD rapporterar om.
Swedbank och Handelsbanken pekas ut som de banker som tjänat mest.

Bankernas sätt att tajma förändringar av de rörliga bolåneräntorna kan ha kostat bolånekunder miljontals kronor. Det visar en granskning från jämförelsesajten Zmarta, som refereras av Svenska Dagbladet. Enligt granskningen har flera storbanker höjt räntorna precis före de så kallade räntevillkorsändringsdagarna och sänkt dem först efter att dessa passerat – något som ökat bankernas intäkter samtidigt som kunderna fått vänta längre på lägre räntor.

"Ett nästan osynligt trick"
Granskningen bygger på hur bankernas fasta räntevillkorsändringsdagar fungerar. Eftersom de flesta banker ändrar kundernas ränta på samma datum varje månad kan en höjning strax före detta datum slå igenom omedelbart, medan en sänkning strax efter kan dröja upp till tre månader innan den når vissa kunder.
– För bankerna spelar tajmingen en jättestor roll för hur mycket pengar de kan tjäna. Det är ett nästan osynligt trick och det är hushållen som tvingas ta notan, säger Ola Söderlind, hushållsekonom på Zmarta, till SvD.

Enligt Zmartas beräkningar tjänade Swedbank omkring 40 miljoner kronor extra genom att höja den rörliga listräntan den 28 mars – samma dag som bankens räntevillkorsändring – och sedan vänta till den 29 maj med att sänka räntan. Handelsbanken uppskattas ha tjänat drygt 30 miljoner kronor på ett liknande upplägg.

För en Swedbankkund med ett bolån på fyra miljoner kronor innebar tajmingen vid räntehöjningen en merkostnad på omkring 1 500 kronor före ränteavdrag, enligt Zmarta.

Granskningen visar samtidigt att SEB sänkte sin rörliga listränta före nästa villkorsändringsdag och pekas därför ut som den storbank som agerat mest kundvänligt. Nordea och SBAB har inte fasta räntevillkorsändringsdagar, vilket enligt Zmarta gör att räntesänkningar slår igenom snabbare för kunderna men också snabbare påverkar bankernas intäkter.

Swedbank avvisar kritiken och uppger till SvD att modellen med fasta räntevillkorsdagar skapar förutsägbarhet för både banken och kunderna. Banken framhåller att prissättningen grundas på bland annat finansieringskostnader, konkurrens och behovet av att attrahera och behålla kunder.

Även Handelsbanken tillbakavisar bilden av att banken medvetet skulle tajma ränteförändringarna för att öka intäkterna. Banken uppger att räntevillkoren normalt ändras vid månadsskiften eftersom kunderna uppskattar att bolåneavierna förfaller då och menar att något sådant mönster inte går att se över en längre tidsperiod.

Läs hela texten i SvD här.
Här hittar du ett pressmeddelande om saken, från Zmarta.

cross