Boije: Risk att Riksbanken tar i för mycket

SBAB:s chefsekonom Robert Boije sågar den nya riksbanksledningens resonemang om prognoser för räntebanan och ser en risk att Riksbanken tar i för mycket med höjningarna. ”Det går inte att höja räntan i dag och få ner inflationen i morgon.”

I Erik Thedéens första räntebesked som riksbankschef var en av nyheterna att betydelsen av räntebanan tonades ner, eftersom ”prognoserna ändå är så osäkra”. Riksbankens prognos är höjningar till 3,25–3,50 procent och sedan en stillastående ränta ända till 2026.

Robert Boije skriver nu på DN Debatt:

”Motivet till detta är uppenbarligen att säga att vi inte ska räkna med några sänkningar av styrräntan innan den höga inflationen är knäckt. Riksbanken försöker här alltså påverka våra ränteförväntningar genom att först lägga en prognos där styrräntan inte sänks på tre år samtidigt som man spelar ner betydelsen av den. I en redan mycket osäker situation bidrar detta i mina ögon till ännu mer osäkerhet.”

Boije skriver också att historiskt har en räntetopp varat i maximalt sex månader.

Riksbanken bedömer också att Sverige och ECB kommer att ha samma styrränta i juni. Boije menar att vi bör ligga lägre.

”Jag är rädd för att Riksbanken här lägger för lite vikt vid de prognoser som nu förutser att Sverige går in i en djupare lågkonjunktur än euroländerna, till följd av både större bolån och en stor andel bolån till rörlig ränta, Det leder rimligen till en större nedgång i hus­hållens konsumtion i Sverige. Vi ser redan nu tydliga tecken på det. Lägg därtill svenska bostadsinvesteringar i fritt fall.”

Boije är också kritisk till det ökade fokuset på att hålla uppe kronkursen med hjälp av räntan och hänvisar till den forskning som säger att det krävs mycket stora ränteskillnader för att de ska få effekt på kornkursen.

Han menar också, precis som ECB:s chefsekonom Philip Lane att mycket av inverkan på inflationen från redan gjorda höjningar av räntan ligger framför oss.

”Risken är därför att Riksbanken höjer räntan mer än vad som är motiverat sett till denna fördröjningseffekt. De analyser som vi har gjort på SBAB, som baserar sig på inflationen de senaste månaderna och inte under hela det sista året, indikerar att det under­liggande inflationstrycket i svensk ekonomi har toppat för flera månader sedan.”

”Min läsning och tolkning av riksbanksdirektionens senaste beslut och kommunikation är att den från och med nu lägger betydligt större vikt vid inflationen det senaste året och mindre vikt vid prognosen för inflationen. Det kan möjligen vara bra om syftet är att en gång för alla bita huvudet av en envist alltför hög inflation, och begränsa inflationsförväntningar samt krav på löneökningar som annars riskerar att spä på prisutvecklingen ytterligare. Som Riksbanken själv ofta påpekar tar det dock betydande tid för redan gjorda höjningar av styrräntan att få full effekt. Det går inte att höja räntan i dag och få ner inflationen i morgon.”