Bostadsbidrag, skyddsrum och rut – sammantaget för lite bostadssatsningar i budgeten

På måndagsmorgonen presenterade regeringen budgetpropositionen för 2026. Bostadsaktörerna menar överlag att det är för få satsningar på bostadspolitiken.

Den stora nyheten i årets budget är satsningen på bostadsbidragen. Från årsskiftet höjs bostadskostnadsgränserna för barnfamiljer. De har legat stilla sedan 1997, trots att hyrorna nästan fördubblats. Höjningen ersätter det tillfälliga tilläggsbidrag som fasades ut i somras, men blir i praktiken lägre än det tillfälliga stödet var.

– Bostadsbidraget är ett av de viktigaste verktygen vi har för att säkerställa att hushåll med små inkomster kan efterfråga en bostad. Höjningen är välkommen, men borde också kopplas till hyresutvecklingen för att säkras över tid, säger Cathrine Holgersson, vd för Sveriges Allmännytta.

Organisationen ser också positivt på att regeringen avsätter pengar till upprustning av skyddsrum och införande av skyddade utrymmen de kommande tre åren.

– Vi har länge påtalat att ansvaret för skyddsrum i praktiken vilat på fastighetsägare och hyresgäster utan att staten tillhandahållit tillräckliga resurser. Därför är detta ett steg i rätt riktning, säger Cathrine Holgersson.

– Budgeten innehåller även förslag om sänkt elskatt och ett nytt högkostnadsskydd för el och gas. Här varnar Sveriges Allmännytta för att många hyresgäster riskerar att återigen hamna utanför.
– Stödet måste omfatta alla hushåll, oavsett boendeform. Annars riskerar skillnaderna mellan olika upplåtelseformer att öka ytterligare, säger Cathrine Holgersson, som menar att underhåll och energikrav är nästa stora fråga.

En femtedel av Sveriges Allmännyttas medlemsföretag gick med förlust förra året. Samtidigt har drift- och underhållskostnaderna ökat med omkring 30 procent på tre år – samtidigt som EU ställer nya krav på energieffektivisering.
– Många bostadsföretag tvingas skjuta upp nödvändiga renoveringar. Därför måste frågan om hur vi klarar både underhåll och ökade energikrav nu lyftas i den politiska diskussionen, säger Cathrine Holgersson.

Saknar åtgärder för att möta bostadskrisen

Även Hyresgästföreningen välkomnar det höjda bostadsbidraget men menar att insatsen är otillräcklig och att budgeten i stort saknar åtgärder för att möta bostadskrisen.

– Staten lägger miljarder på de som äger sitt boende men satsningarna på hyresgästerna halkar efter. Däremot är det är positivt att regeringen permanent höjer bostadsbidraget, för många barnfamiljer innebär det ett välkommet tillskott. Men höjningen är bara en del av vad som skulle behövas, säger Hyresgästföreningens förbundsordförande Marie Linder, som konstaterar att förslag för ökat bostadsbyggande lyser med sin frånvaro.

– Det saknas krisinsikt kring bostadsmarknaden. Regeringen satsar inte alls för att få fart på bostadsbyggandet. Utan långsiktiga satsningar kommer bostadsbristen bara fortsätta växa och hämma både Sveriges tillväxt och ungas framtidstro, säger Marie Linder.

Besvikelse över att det tillfälliga rot-avdraget bara blev tillfälligt

Byggföretagen ser det som en besvikelse att den tillfälliga höjningen av rot-avdraget inte förlängs.

– Rot-avdraget stöttar lokalt företagande och motverkar svartarbete. Under sommarmånaderna skapade 500 000 godkända rot-avdrag renoveringsfeber i hela landet och konkurserna sjönk bland småföretagen. Nu dämpas den aktiviteten i en redan pressad bransch, säger Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef på Byggföretagen.

Byggföretagen välkomnar dock satsningen på särskilt sänkta arbetsgivaravgifter för unga, de betydande förenklingarna av 3:12-regelverket och att klimatklivet lever vidare i form av stöd till exempelvis laddinfrastruktur.

– Byggbranschen behöver fler killar och tjejer ute på arbetsplatserna. Sänkningen av arbetsgivaravgiften för unga kommer att underlätta för våra medlemsföretag när de anställer lärlingar och bidra till den långsiktiga kompetensförsörjningen, säger Tanja Rasmusson.

Den sänkta arbetsgivaravgiften för 18-23-åringar kommer att gälla under perioden 1 april 2026 till 30 september 2027.

Förvånande att budgeten saknar bostadspolitiska reformer

Obos efterlyser målinriktade åtgärder för att återstarta bostadsbyggandet och undvika ett kompetenstapp i byggsektorn.

– Bostadsbyggandet är en motor för att få igång hela samhällsekonomin. När vi bygger bostäder skapas fler jobb, ökad tillväxt och högre skatteintäkter. Därför är det förvånade att regeringens budget helt saknar bostadspolitiska reformer, säger Daniel Kjørberg Siraj, koncernchef för Obos.

Byggnads ordförande Kim Söderström är också kritisk till att det saknas byggåtgärder

– Att år efter år bara se på när byggbranschen går igenom sin värsta kris på 30 år, det är inget annat än ett svek. Regeringen fortsätter att sitta på händerna och hoppas på att marknadskrafterna ska lösa allt. Vi som jobbar i branschen vet att det inte fungerar så. Regeringen måste se till så att vi får spaden i backen för nya byggstarter, säger Kim Söderström.

Om rot-avdraget säger han:

– Vi sa tidigt att ett höjt rot-avdrag inte skulle ge någon större effekt på arbetslösheten, och tiden har gett oss rätt. Arbetslösheten i vår A-kassa ökade till och med något i juli, efter att avdraget höjts. Vi ser hur unga inte kommer ut på lärlingsplatser och yrkesarbetare med decennier av kompetens tvingas söka sig till andra branscher. Regeringens passivitet kommer att leda till en enorm kompetensbrist när konjunkturen vänder och vi ska bygga ikapp allt vi missat.

Riksbyggens Johanna Frelin saknar åtgärder för att stötta bostadsbyggandet.

– När bostadsbyggandet är rekordlågt behöver staten gå in med stimulanser, till exempel när det gäller risktagande och finansiering. Många grupper har det tufft på bostadsmarknaden idag, både unga personer på jakt efter sin första bostad och äldre personer som inte längre klarar av att bo kvar i villan och behöver ett anpassat boende, säger Johanna Frelin, vd på Riksbyggen.