Bostadsbyggandet som riksintresse?
Sett och hört
Att minska antalet riksintressen kan vara ett sätt att öppna upp attraktiv mark för ny bostadsbyggnation – ett alternativ är att göra bostadsbyggandet till ett riksintresse.
Frågan om riksintressen har varit uppe på bordet en längre tid och det finns en bred majoritet i riksdagen om att något behöver göras.
Boverket har de senaste åren lett en översyn av de fem riksintressemyndigheternas anspråk över riksintressena (slutrapport lämnades för ett knappt år sedan) och det finns en stor majoritet i politiken om att något behöver göras.
Det diskuteras även kring om bostadsbyggandet ska bli ett riksintresse. Senast 2019 motionerade fyra moderater (Maria Stockhaus, Alexandra Anstrell, Margareta Cederfelt och Magdalena Schröder) om detta.
I motionen (som avslogs i Civilutskottet) skrev de:
”Idag har över 56 % av Sveriges yta på grund av riksintressen begränsningar vad avser planering och utveckling (Riksintresseutredningens betänkande Planering och beslut för hållbar utveckling SOU 2015:99).
Sverige behöver i närtid ha ett nybyggande som motsvarar behovet och efterfrågan av bostäder. För att åstadkomma det måste olika intressen balanseras mot bostadsbyggandet på ett bättre sätt än vad som sker idag.
Bostadsbyggande måste ses som ett riksintresse; inte minst i Stockholmsregionen är möjligheten att bygga nya bostäder en förutsättning för utveckling och tillväxt. Regeringen bör tillsätta en ny utredning med tydliga utredningsuppdrag som innebär att bostadsbyggande ses som ett riksintresse.”
Byggindustrin har inför valet gjort en kartläggning över hur partierna står i frågan inför valet och partierna spretar – KD och L är de enda i kartläggningen som klart förespråkar att bostadsbyggandet ska bli ett riksintresse.
V och MP står på motsatt sida och vill istället utöka riksintressena för att skydda dricksvattenförsörjningen.