Emma Hult: Boverket behöver ett bredare uppdrag

KRÖNIKA | Boverket behöver ges bättre förutsättningar att arbeta långsiktigt och använda sin samlade kompetens för att möta framtidens utmaningar inom samhällsbyggandet.
Samtidigt måste både staten och kommunerna anpassa bostadspolitiken till en ny verklighet med förändrad befolkningsutveckling och större fokus på att ta tillvara det som redan är byggt, menar Emma Hult.

Äntligen kom regeringens besked om frågan som många med mig otåligt väntat, spekulerat och funderat på: Vem blir det som ska få uppdraget att ta över Boverket och rollen som generaldirektör efter Anders Sjelvgren som nu efter 9 år roteras ut? En roll som jag tror kommer bli mycket utmanande, att de kommande åren med minskande budgetanslag leverera på de oerhört stora (om än olika) politiska förväntningar från höger till vänster.

Jag skulle vilja hävda att Boverkets regeringsuppdrag begränsar

Boverket är en myndighet med väldigt mycket kompetens, erfarenhet och vilja att göra mer. Men jag skulle vilja hävda att Boverkets regeringsuppdrag begränsar i att nyttja all den kompetens som finns. Det skulle vara bra att minska antalet små riktade “konsultuppdrag” som nästan upplevs som rena beställningar och i det myndighetsstyrning. Istället dra nytta av all den kompetens inom samhällsbyggandets möjligheter och vara en kraft till långsiktig förändring, till hållbara, inkluderande, tillgängliga och robusta städer och samhällen som myndigheten besitter.

Jag välkomnar och ser fram emot att se Nancy Mattson ta över rollen som GD på Boverket och det verkar branschen i stort också göra, vilket är en mycket bra start. Det gör ju dessvärre inte hennes utmaningarna mindre, men om det är någon som ska kunna ta sig an uppdraget på ett bra sätt tror jag verkligen att Nancy är rätt person.

Efter valet hoppas jag att vi får se en tydligare förståelse och politik för att ta tillvara allt det som redan är byggt och nyttja det mer optimalt

Den utmanande rollen som Nancy efter sommaren ska ta sig an, en roll där bostadsbristen fortfarande är stor, fast då för dem som står längst från bostadsmarknaden och inte för dom som har råd att köpa sig in, möjligen med undantag från våra tre storstäder. Runt omkring i Sverige är marknaden betydligt trögare och det oroliga omvärldsläget gör inte saken bättre. Efter valet, oavsett styre, hoppas jag att vi får se en tydligare förståelse och politik för att ta tillvara allt det som redan är byggt och nyttja det mer optimalt. Både för plånboken men givetvis också för att minska sektorns klimatpåverkan från nyproduktion. När vi väl bygger nytt ska det vara med så låg miljö- och klimatpåverkan som det bara går och då behöver kraven vara så skarpa så att all den kunskap och teknik vi har är en självklarhet att använda.

Men det är inte bara klimatutmaningen som jag tror kommer göra att vi behöver tänka om, utan också den nya verkligheten som vi nu har.

Boverkets prognos för hur många bostäder som behöver byggas som kommer från SCBs befolkningsprognoser har de senaste åren kraftigt skrivits ner. Det är för att Sverige har en annan migrationspolitik idag som leder till en annan befolkningsutveckling än vad den bostadspolitiska debatten dominerats av och som många kommuner byggt sina befolkningsmål på.

Vilka kommuner är det vi ska avfolka för att andra kommuner ska nå sina höga befolkningsmål?

Inte för att dom där kommunerna nödvändigtvis räknat med att växa i befolkningsantal på grund av en hög invandring, utan många har säkert tänkt att det är “andra” som ska flytta in. Men när vi nu är i ett annat läge där det varken kommer speciellt många nya människor till Sverige, eller föds speciellt många barn. Ja, då tror jag att vi är i ett läge där vi kritiskt måste ställa oss frågan – vilka kommuner är det vi ska avfolka för att andra kommuner ska nå sina höga befolkningsmål?

Svaret är rimligen inga, för någon slags solidaritet hoppas jag ändå att våra kommunpolitiker har och då är det minskade bygg- och befolkningsmål som måste till. Mål som är rimliga i förhållande till den verklighet vi nu har. En verklighet där jag hoppas att fler kommuner väljer att ta ansvar även för dom som står längst från bostadsmarknaden. Att färre barn vräks och att fler faktiskt får ett tryggt hem.

Nancy tillträder som Boverkets nya GD strax före höstens val, vem som vinner valet kommer så klart påverka hennes uppdrag framåt. Men oavsett regering efter valet hoppas jag att Boverket ges förutsättningar att verka mer långsiktigt. En liten önskan från min sida vore att Boverket likt tex Trafikverket också skulle få i uppdrag att jobba med innovation för att bidra med den kunskap myndigheten har om hur vi formar framtidens Sverige.

Emma Hult,
Tidigare riksdagsledamot, ordförande i civilutskottet och bostadspolitisk talesperson för Miljöpartiet, nu programledare hos IQ Samhällsbyggnad.