Brandskyddsföreningen varnar för ”brandskyddsskuld” i klimatomställningen

Klimatsmart byggande får inte leda till att brandsäkerhet och robusthet hamnar i skymundan.
Det skriver Mats Björs, generalsekreterare för Brandskyddsföreningen, i en debattartikel i Altinget.

Björs menar att energi- och klimatkraven i dag riskerar att väga tyngre än brandskyddets långsiktiga funktion när nya byggnader projekteras.
”Vi ska bygga klimatsmart, energieffektivt och med ny teknik. Men när omställningen förändrar riskbilden måste brandsäkerheten vägas in under byggnadens hela livscykel. Annars riskerar vi att bygga in en brandskyddsskuld.”

Han pekar bland annat på ökat träbyggande, solceller och batterilager som exempel på lösningar som kan vara viktiga i klimatomställningen, men som samtidigt ställer nya krav på riskhantering.

Pekar på branden i Upplands-Bro
Som exempel lyfter Björs branden i ett flerbostadshus på Sparres väg i Upplands-Bro i somras. Där visade senare provningar att den brandskyddsimpregnerade träfasaden efter tre års väderexponering inte klarade samtliga krav enligt brandklassificeringen SP FIRE 105.

Enligt Björs visar fallet vikten av att nya lösningar verifieras och följs upp även efter att byggnaden tagits i bruk.
”När nya lösningar införs utan tillräcklig verifiering, uppföljning och tydligt ansvar kan risker byggas in som inte syns när byggnaden står färdig. De visar sig först i förvaltningen, vid räddningsinsats eller brand.”

Han betonar samtidigt att problemet inte är trä, solceller eller batterier i sig, utan hur riskerna hanteras.

Vill se större politiskt ansvar
Björs framhåller också att en brand kan innebära stora utsläpp och resursförluster genom rivning, sanering och återuppbyggnad. Ett fungerande brandskydd kan därmed, enligt honom, också bidra till att bevara en byggnads klimatnytta.

När Sverige genomför EU klimat- och energikrav bör därför brandrisk och brandskyddets långsiktiga nytta vägas in i livscykelperspektivet, menar han.

Läs hela debattartikeln i Altinget här.