Branschen välkomnar utredningsförslagen

Flera branschaktörer är positiva till förslagen som makrotillsynskommittén presenterade på måndagsmorgonen. Men en före detta vice riksbankschef är kritisk.

Förslagen i korthet:

# Bolånetaket höjs från 85 till 90 procent.
# Amorteringskravet ändras i två steg. Det skärpta amorteringskravet slopas i ett första skede och i nästa skede införs ett amorteringskrav som innebär att en procent av lånet amorteras per år ner till en belåningsgrad på 50 procent.
# Ett skuldkvotstak införs, på 550 procent av bruttolönen. Tio procent av de nya lånen kan dock undantas från det här taket.

Anna Broman, näringspolitisk expert, Byggföretagen, säger:

– Byggföretagen välkomnar förslaget om ett höjt bolånetak och lättade amorteringskrav. Trösklarna till den ägda bostaden har blivit för höga när olika kreditrestriktioner staplats på varandra, utan en politisk helhetssyn.

Byggföretagen har kritiserat kreditrestriktionerna sedan de infördes och välkomnar att en oberoende kommitté nu kommit till liknande slutsatser.

– När amorteringskraven infördes fick de till följd att nästan 8 000 färre bostäder byggs årligen. Bostadsbyggandet väntas öka något nästa år, ändå påbörjas bara hälften så många bostäder som för tre år sedan. Nu återstår det att se om Finansinspektionen tar till sig av förslagen – för såväl bostadsköparna som byggsektorn vore det inte en dag för tidigt, säger Anna Broman.

Obos koncernchef Daniel Kjørberg Siraj säger:

Vi välkomnar de föreslagna reformerna som kan ge fler unga en ärlig chans att ta sig in på den ägda bostadsmarknaden. Det skärpta amorteringskravet från 2018 infördes i en helt annan ekonomisk situation med låga räntor, men idag står hushåll inför ett högre normalränteläge och effekterna av perioden med högre inflation.

Även om Obos ställer sig positiva till utredningen som persenterades idag betonar man att skyndsamt gå från utredning till politisk handling och fortsätta med fler åtgärder för att sänka trösklarna till det ägda boendet.

– Vi välkomnar utredningens förslag och ser det som ett steg i rätt riktning för att på allvar sänka trösklarna till det ägda boendet. Genom att lätta på det senaste amorteringskravet och höja bolånetaket får vi också välbehövlig stimulans för bostadsbyggandet. Nu krävs politiskt mod att faktiskt göra verklighet av utredningens förslag och inte låta ännu en utredning hamna i långbänk. Inget hindrar regeringen att även införa det färdigutredda startlånet. Vi ser också ett behov av åtgärder för att underlätta rörligheten och flytt för exempelvis äldre hushåll, där dagens regelverk låser fast många i för stora bostäder. Inom branschen har vi också ett ansvar att fortsätta bidra med innovativa lösningar för bostadsköp, såsom delägande, för att öka tillgängligheten på marknaden.

HSB:s förbundsordförande Johan Nyhus säger:

– Det här är ett välkommet besked för unga vuxna som under alltför många år har fått se sina bostadsdrömmar gå i kras. Förslagen behöver nu skyndsamt införas. Samtidigt krävs det fler åtgärder för att stimulera dagens bostadsmarknad och öka bostadsbyggandet som fortfarande är på för låg nivå.

Samtidigt menar även han att förslaget om startlån också bör förverkligas:

– Förslagen är bra för de flesta låntagare, men unga vuxna är en grupp som har drabbats hårt de senaste åren. Därför borde man åter titta på det färdigutredda förslaget om att införa ett startlån för förstagångsköpare. Det är en lågt hängande frukt, säger Johan Nyhus.

TMF:s näringspolitiska expert Simon Imner säger:

– Bolånetaket är ett tufft hinder för debutanter på bostadsmarknaden som främst drabbar unga vuxna som inte hunnit spara ihop till den egna insatsen. För unga bostadsköpare utan välbärgade föräldrar är kommitténs förslag att höja bolånetaket välkommet. Förslaget innebär i praktiken att kontantinsatsen för en bostad som kostar 3 miljoner kronor kan sänkas från 450 000 till 300 000 kronor.
TMF har länge varit kritiska mot kreditrestriktionerna och den oberoende utredningens slutsatser med förslag på ett avskaffande välkomnas.

– Det här är ett bra första steg mot ett stabilare normalläge. En sund amorteringskultur är en självklar del av en fungerande bostadsmarknad, men kravens stelbenta utformning har blivit väldigt kännbara i de senaste årens situation med höga räntor och fortsatt höga utgifter för många hushåll. Förslaget innebär att hushållen får större kontroll över den egna ekonomin i takt med att livet förändras, till exempel om familjen växt ur bostaden eller vill genomföra en större renovering.

Mäklarsamfundets Oskar Öholm:

– Vi välkomnar utredningens förslag som kan göra det något lättare för unga och förstagångsköpare att ta sig in på bostadsmarknaden. Vi vet att viljan att äga sitt boende är stark, men också att dörren till bostadsägande i våra tillväxtregioner stängts för en allt för stor grupp de senaste åren, säger Oskar Öholm, vd Mäklarsamfundet.

Bland bostadsköparna 2023 hade, enligt Finansinspektionens Bolånerapport, cirka 40 procent en belåningsgrad runt 85 procent. Utöver att utgöra ett inte sällan oöverstigligt hinder för förstagångsköpare har bolånetaket lett till att fler hushåll istället tar blancolån för att finansiera kontantinsatsen som krävs enligt bolånetaket. Det skärpta amorteringskravet träffar färre, och har framför allt stor inverkan för unga och förstagångsköpares möjligheter att finansiera ett bostadsköp i våra tillväxtregioner, påpekar Mäklarsamfundet. 2023 hade drygt 11 procent av nya låntagare i Stor-Stockholm en skuldkvot över 450 procent.

– Utredningen visar att lättnader är möjliga utan att äventyra den finansiella stabiliteten. Nu återstår det för regeringen att ge besked om hur dessa förslag ska kopplas till annan politik som ökar möjligheten för unga att äga sitt boende. Det räcker inte med att bara göra det enklare att låna, vi behöver också reformer som ökar rörligheten och öppnar fler vägar in på den ägda bostadsmarknaden.

Ekonomiprofessorn och den tidigare riksbankschefen Henry Ohlsson är dock kritisk till förslagen som han tror kommer leda till högre bopriser och gynna allt från byggbranschen och banker till markägare, mäklare och bostadsägare.

Han skriver i en kommentar till Svenska Dagbladet:

”Förslagen kommer säkert att applåderas av många. Men för de nytillträdande på bostadsmarknaden innebär förslagen högre bopriser och därmed större skuldsättning. Och för en del nytillträdande med låga inkomster kommer skuldkvotstaket innebära att de över huvud taget inte har möjlighet att köpa en bostad.”

Finansinspektionens generaldirektör Daniel Barr säger till SvD att det är viktigt att man behåller fokuset på anledningen till varför amorteringskraven infördes, alltså hushållens skuldsättning. Han vill inte säga vad han tycker om förslagen, men utesluter inte att det kan finnas andra sätt att hantera hushållens skulder än genom amorteringskrav.

– Det viktiga är ju målet, det vill säga hushållens skuldsättning. Inte vilka medel man använder för att komma dit, säger Daniel Barr till Svenska Dagbladet.