Branschupprop efter Serneke-konkursen: ”Återvinningskrav riskerar att fälla seriösa leverantörer”

På DI Debatt varnar åtta branschorganisationer för att konkurslagens återvinningsregler slår mot företag som bara fullgjort avtal. Bakgrunden är att Serneke Sveriges konkursförvaltare kräver återvinning från cirka 200 bolag på över 3,2 miljarder kronor.

Återvinningsreglerna i konkurslagen ska stoppa illojala upplägg där tillgångar förs bort före en konkurs och vissa borgenärer gynnas på andras bekostnad. Men i en debattartikel på DI Debatt menar Installatörsföretagens vd Johnny Petré, TMF:s vd Erik Haara, Byggföretagens vd Catharina Elmsäter-Svärd, Innovationsföretagens förbundsdirektör Anders Lenhoff, Måleriföretagens vd Pontus Sjöstrand, Plåt- & Ventföretagens vd Anders Hvarfner, Glasbranschföreningens vd Jenny Svärd och Maskinentreprenörernas vd Anders Robertsson att dagens tillämpning riskerar att slå fel.

De pekar på Serneke Sveriges konkurs, där konkursförvaltaren lämnat in återvinningskrav mot omkring 200 företag på sammanlagt över 3,2 miljarder kronor – krav som enligt uppropet träffar entreprenörer och leverantörer som gjort sitt jobb och fått betalt enligt avtal. Branschföreträdarna beskriver en situation där företag i praktiken ställs inför ett omöjligt val: fortsätta leverera och riskera återkrav långt senare, eller avbryta leveranser på rykten och därmed begå avtalsbrott.

Debattörerna sammanfattar dilemmat så här:
”Om lagstiftningen inte skyddar löpande leveranser enligt avtal, tvingas företagare i praktiken begå avtalsbrott så fort ett rykte om ekonomiska problem uppstår. Detta skapar en osäkerhet som skadar allt från enskilda småföretag till hela samhällsbygget och svensk välfärd”.

Enligt texten menar konkursförvaltaren att leverantörer borde ha förstått att Serneke Sverige var nära obestånd redan i oktober 2023, och kräver tillbaka betalningar för arbete som utförts och betalats sedan dess.

Samtidigt lyfter debattörerna omständigheter som, enligt dem, talade i motsatt riktning: ägartillskott under 2024, en hög kreditrating och nya stora uppdrag – bland annat simhallar åt Göteborgs stad.

De varnar för kedjeeffekter: konkurser hos drabbade leverantörer, rättsosäkerhet när ”allt rätt enligt avtal” ändå kan straffas, samt höga kostnader för juridiska processer.

Även om de tror att kraven kan falla i domstol menar de att skadan redan uppstått genom misstro och kostnader. Uppmaningen till politiken är skarp:
”Vi uppmanar därför regeringen att skyndsamt göra en översyn av konkurslagstiftningen och hur den tillämpas”.