Byggföretagen vill se digitalt kontrollverktyg mot arbetslivskriminalitet

Arbetsgivare har långtgående ansvar att kontrollera att anställda har rätt att arbeta i Sverige – men saknar fungerande digitala verktyg. Det gör det svårare för seriösa företag att göra rätt, skriver Byggföretagens vd Catharina Elmsäter-Svärd på Di Debatt.

I en debattartikel i Dagens industri riktar Byggföretagens vd Catharina Elmsäter-Svärd kritik mot staten för att arbetsgivare förväntas göra omfattande kontroller av anställdas rätt att arbeta i Sverige, samtidigt som det saknas ett samlat och rättssäkert kontrollverktyg.

Hon konstaterar att utlänningslagen lägger en långtgående kontrollskyldighet på arbetsgivare, med stränga sanktionsavgifter redan vid oaktsamhet. Samtidigt måste företag i praktiken själva granska pass, tillstånd och juridisk status.
"Staten kräver alltså efterlevnad, utan att tillhandahålla verktyg för arbetsgivare som vill göra rätt."

Enligt Elmsäter-Svärd är frågan särskilt viktig för bygg- och anläggningsbranschen, som har behov av utländsk arbetskraft. Efter flera år av lågkonjunktur väntas aktiviteten öka och branschen prognostiserar över 10 000 nya jobb de kommande åren.

"Företagare tvingas alltså göra myndighetsliknande bedömningar"
Problemet är att rätten att arbeta i Sverige kan följa av flera olika grunder. EU/EES-medborgare har rätt att arbeta genom fri rörlighet, tredjelandsmedborgare med varaktig bosättning i annat EU-land kan arbeta i Sverige redan innan Migrationsverket prövat ärendet, medan andra tredjelandsmedborgare normalt behöver arbetstillstånd.
"Företagare tvingas alltså göra myndighetsliknande bedömningar av individers juridiska status och handlingars äkthet, utan tillgång till ett centralt, tillförlitligt register."

Hon menar att Migrationsverket i dag hänvisar företagare till manuella granskningar och långa telefonköer. Resultatet blir enligt Byggföretagen att seriösa aktörer får svårare att göra rätt, medan oseriösa kan utnyttja systemets brister.

Elmsäter-Svärd pekar på att andra myndigheter redan visar att digitalt kontrollstöd är möjligt, exempelvis Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister. Hon avvisar också att integritetsskydd ska användas som argument för att behålla ett system som inte fungerar.
"Näringslivets och statens ansvar för att motverka arbetslivskriminalitet är gemensamt. Det kräver att staten ger våra medlemsföretag fungerande verktyg och rimliga förutsättningar att kunna göra kontrollerna som krävs."

Byggföretagen kräver tre åtgärder av regeringen:

• Digital verifieringstjänst: skapa en samlad och rättssäker funktion för att kontrollera arbetsrätt.
• Rimligare sanktioner: skilj på avsiktligt utnyttjande och administrativa fel.
• Stärkt myndighetssamverkan: möjliggör bättre datadelning mellan berörda myndigheter.

Läs hela debattartikeln här.