"Byråkratin slår ut husdrömmarna" – 1,8 av 5,3 miljoner är avgifter

En stor anledning till att byggkostnaderna ökar är avgifter och taxor som sätts av offentliga myndigheter. Det är dags att göra något åt den byrå­kratiska bördan, menar Installatörs­företagen.

I den nya rapporten Byråkratin göder byggkostnader menar Installatörsföretagen att byråkrati, offentliga avgifter och långdragna myndighetsprocesser i allt större omfattning driver byggkostnaden, vilket "riskerar att omöjliggöra många svenskars husdrömmar".

Hela 32 procent av kostnaden för att bygga ett småhus går till avgifter, taxor, mark och myndighetsprocesser – innan grunden ens är gjuten. För en vanlig familj som bygger ett hus för 5,3 miljoner kronor innebär det 1,8 miljoner kronor går till kostnader kopplade till byråkrati.

– Byråkratins avgifter göder byggkostnader. Det är ett systemfel som begränsar familjers husdrömmar och hämmar Sveriges samhällsutveckling. Konsekvenserna blir färre bostäder, högre kostnader och ökade trösklar, säger Johnny Petré, vd på Installatörsföretagen.

Fem kostnadsdrivare bakom skenande byggkostnader

Rapporten identifierar fem områden där byråkratin driver kostnader och som har ökat drastiskt de senaste åren:

1. Kommunernas anslutningsavgift för vatten och avlopp till småhus har ökat med 226 procent från 1990 till 2025. Medelkostnaden för VA-anslutning ligger på drygt 196 000 kr kronor och i de dyraste kommu­nerna kostar det 450 000 kronor. Beräkningar visar dessutom att avgifterna kan komma att fördubblas inom tio år.
2. Anslutningsavgifterna till elnätet för ett nytt småhus har ökat med 400 procent mellan 1990 och 2025, från 8 667 kr till 43 300 kr.
3. Kostnaderna för detaljplaner och bygglov har ökat med 34 procent på bara tre år mellan 2021 och 2024. I snitt kostar det nu 137 700 kr per bostad. Hela processen, från planbesked till startbesked, kan dessutom ta upp emot fem år.
4. Vissa av Lantmäteriets avgifter har ökat med mer än 180 procent mellan 2007 och 2020. Exempelvis kostade en mindre fastighetsreglering 16 780 kr år 2007 medan den år 2020 kostade 47 548 kr. Handläggningstiderna har dessutom mer än fördubblats sedan 2006, med genomsnittliga tider på över ett år. Det är nästan dubbelt så lång handläggningstid som deras finska motsvarighet.
5. Markpriserna har ökat med 419 procent från 1998 till 2022 och är ibland lika stor som den faktiska byggkost­naden. Planmonopolet och myndighetsprocesserna har en stor del i detta.

Ovanpå dessa avgifter och taxor tillkommer utdragna processer som i sig driver upp finansierings- och räntekostnader, vilket ytterligare fördyrar byggprojekten.

– Vi behöver fler bostäder och färre flaskhalsar. När det gäller myndighetsutövning har politiken mycket att säga till om. Regering, riksdag, regioner och kommuner måste därför ta ett helhetsgrepp kring frågan. Sverige borde fokusera på att bygga, inte byråkratisera, säger Andreas Åström, näringspolitisk chef på Installatörsföretagen.

Petré och Åström skriver om det här på SvD Debatt på onsdagen där de också utvecklar sina förslag till åtgärder.

”Detta är inte en hållbar utveckling, utan ett direkt hot mot Sveriges framtida bostadsförsörjning”, skriver de och varnar för att långa handläggningstider dessutom driver upp ränte- och finansieringskostnader.

De anser att det krävs politiska ingrepp snarast. ”Regeringen bör i regleringsbreven till berörda myndigheter kräva en översyn av de ökade avgifterna”, skriver de, och vill att Lantmäteriet får i uppdrag att sänka sina kostnader. Dessutom vill de att regeringen och SKR gemensamt går igenom hela den offentliga kostnadsapparaten och skär bort onödig administration.

De vill också att byggmomsen sänks från dagens 25 procent.

”Byråkratins prislapp begränsar antalet nya bostäder, skapar ekonomisk osäkerhet, medverkar till kollaps av nyproduktionen och gör att allt färre har råd att bygga sitt drömhus”, skriver de.

Läs rapporten här.