Därför följer inte bolåneräntorna med i Riksbankens sänkningstakt

Från 1 oktober gäller Riksbankens senaste sänkning av styrräntan med 0,25 procentenheter – styrräntan ligger nu på 1,75 procent. Men bankernas svar har varken varit enhetliga eller fullt ut i linje med Riksbankens beslut. Christina Sahlberg, sparekonom på Compricer, reder ut varför det är som det är.

Så här har bankerna agerat med bolåneräntorna efter beskedet (tom. 6 oktober):

• Sänkt med 0,20 procentenheter: Landshypotek, SEB, Swedbank, Nordea, Handelsbanken, ICA Banken, Stabelo och Länsförsäkringar.
• Sänkt med 0,15 procentenheter: Danske Bank, Skandia, SBAB och Ålandsbanken.

Samtidigt har Stibor (Stockholm Interbank Offered Rate), som påverkar bankernas upplåningskostnader, sjunkit med 0,28 procentenheter sedan toppen den 23 september och med 0,2 procentenheter sedan den 25 september (datum för styrräntebeskedet).

Under perioden 2022–2023, när styrräntan steg från 0 till 4 procent, följde bolåneräntorna med uppåt. Men höjningarna blev inte exakt lika stora som Riksbankens. På samma sätt ser vi nu att sänkningarna inte heller följer med fullt ut.

– Vi ser nu ett tydligt mönster: bankerna följer inte alltid Riksbanken fullt ut, varken när räntorna stiger eller sjunker. Det handlar om att skydda marginaler och hantera risker snarare än att bara spegla penningpolitiken, säger Christina Sahlberg, sparekonom på Compricer.

Det finns flera skäl till att bolåneräntorna rör sig mindre än styrräntan, enligt Sahlberg:

# Finansieringskostnader: Bankerna lånar upp pengar via marknaden, bland annat genom bostadsobligationer och Stibor, men också genom våra sparkonton. Dessa kostnader styrs inte enbart av Riksbanken, utan även av internationella räntor, investerarnas riskvilja och förväntningar om framtiden.

# Stibor-effekten: Just nu har Stibor sjunkit med 0,20 procentenheter sedan riksbanksbeskedet, vilket är mindre än Riksbankens sänkning. Därmed minskar inte bankernas faktiska kostnader i samma takt.

# Marginaler och lönsamhet: För att skydda sina vinster anpassar bankerna räntorna efter behov. När räntorna steg snabbt 2022–2023 höll de tillbaka något för att inte slå för hårt mot hushållen. Nu, när räntorna sjunker, är det heller inte självklart att de ger tillbaka hela sänkningen.

# Riskbedömningar: Vid hög skuldsättning eller ekonomisk osäkerhet kan bankerna vara försiktigare med att sänka räntorna fullt ut.

– Hushållen hoppas naturligtvis på lägre räntekostnader när Riksbanken sänker, men bankernas sänkningar blir ofta mindre. Det betyder att man behöver vara aktiv som kund och jämföra räntor, säger Christina Sahlberg.

Så har räntorna utvecklats

Skillnaden mellan styrränta, snittränta och listränta för bolån (3 månaders bindningstid) från 1 januari 2022 till idag (6 oktober 2025)

*Snitträntan för september är inte redovisad än, vilket gör att siffran för 6 oktober avser augusti.

Bankernas listränta och snittränta i genomsnitt mellan 1 januari 2022 och 6 oktober 2025.