Lennart Weiss: Det som stort ska ske bör helst ske tyst

23 mar 2021

Dela

Kopiera sidlänk

LEDARE | Är förespråkare av marknadshyror i nyproduktion ute efter att steg för steg förändra hela systemet och på sikt införa marknadshyror i det befintliga beståndet? Det undrar Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke i en ledare om marknadshyror, markpriser och de små stegens makt.  

När debattens vågor gick som högst i samband med 1970-talets förslag om löntagarfonder begick dåvarande finansminister Gunnar Sträng sitt kanske största politiska misstag. Det var när han råkade säga ”självklart har vi för avsikt att steg för steg socialisera hela näringslivet – men det ska vi inte basunera ut på gator och torg.” Sen dess har politikerna lärt sig. Det som stort ska ske bör helst ske tyst. Alltså börja med ett till synes litet steg men utformat på ett sätt som på sikt förändrar hela systemet.

På annat sätt är det svårt att läsa den pågående processen runt införande av marknadshyror. Eftersom de borgerliga lärt sig att de kan förlora val på ett allt för brett förslag som tar sikte på beståndet skjuter man nu in sig på att införa marknadshyror i nyproduktionen. Det låter mer harmlöst, i all synnerhet som dagens nyproduktionshyror ligger nära marknadsnivån.

Alltså dags att lyfta på locket. Jag valde att göra det i en krönika i Fastighetstidningen i mars med rubriken, ”Har marknaden råd med marknadshyror?”. Övergripande ställde jag frågan ”hur ser problemet ut som ni vill lösa?” följt av en försynt fråga rörande bristen på konsekvensanalys; har ni tänkt på att om ni inför marknadshyror i nyproduktionen kommer givetvis dagens dolda men synnerligen stora marksubventioner till hyresbostäder att försvinna?

”Har marknaden råd med marknadshyror?”

Sedan dessa har jag fått svar, först på twitter av Martin Lindvall, samhällspolitisk chef på Fastighetsägarna samt deras akademiska stödtrupp i form av lundaekonomerna Ingemar Bengtsson och Fredrik Kopsch och därefter av före detta vd på Fastighetsägarna i Stockholm, Christer Jansson. Svaren är tämligen belysande.

Uppenbarligen är det ingen som gjort en fastighetsekonomisk konsekvensanalys av sambandet borttagna marksubventioner – hyror. Redan själva frågan verkade komma som en överraskning. Ingen av de akademiska debattörerna ville ens ta i frågan. Martin Lindvall drog på svaret men menade till slut att man visst kunde tänka sig att subventionerna skulle kvarstå. Om Lindvall menar allvar har han i så fall bytt ståndpunkt och är nu för den sortens konkurrenssnedvridande stöd som han tidigare kritiserat med adress mot allmännyttan.

Den debatten kan vi klippa omgående. Om marknadshyror införs i nyproduktionen kommer självklart dagens rabatter på markpriset för hyresbostäder att försvinna. I Stockholm skulle detta innebära att dagens redan höga nyproduktionshyror skulle behöva öka med ca 600–800 kr/kvm/år till ca 3 000 kr/kvm, givet det rimliga antagandet att fastighetsägaren kräver samma avkastning som idag. För en 3:a i Stockholm på 70 kvm skulle det innebära en hyra på ca 17 500 kr i månaden. Någon som tror att efterfrågan/utbudet av nya hyresrätter skulle öka?

Det är marknadshyror i beståndet som är målet.

Men kanske är svaret på den övergripande frågan än mer intressant. I Fastighetstidningen skriver Christer Jansson: ”Nyckeln till en fungerande hyresmarknad ligger istället i hyressättningen inom det befintliga beståndet.” Fredrik Kopsch medger till sist samma sak. Det är marknadshyror i beståndet som är målet. Men det skulle ju varken Fastighetsägarna eller de borgerliga januaripartierna medge öppet. Man har ju lärt sig den politiska läxan.

Men som alla vet som byggt torn med träklossar så hänger alla delar ihop. Om man rycker en kloss i fundamentet störtar strax hela bygget samman. Därmed vore det kanske på sin plats att presentera en bredare konsekvensanalys, av hyror, bostadssociala samband, av offentlig-finansiella kostnader för kraftigt ökade bostadsbidrag samt de statligt subventionerade sociala bostäder man önskar för de mest behövande, för stigande priser i den ägda marknaden med mera. Överslagsmässigt är det inte särskilt svårt att göra en sådan analys. Men givetvis vore det olyckligt att basunera ut saken på gator och torg.

cross