Energimarknadsinspektionen granskar elnätsbolagens vinster – kan leda till skärpt reglering

Elnätsavgifterna har ökat betydligt snabbare än inflationen och elnätsbolagens lönsamhet är hög. Nu har Energimarknadsinspektionen lämnat ett regeringsbeställt underlag som kan bli grund för en ny reglering, rapporterar Fastighetstidningen.

Energimarknadsinspektionen, Ei, har lämnat rapporten Utfallet av regleringen av elnätsavgifter till regeringen. Uppdraget gavs i januari 2026 och ska ge underlag för att bedöma om elkunderna betalar skäliga nätavgifter.

Enligt Fastighetstidningen bekräftar rapporten en utveckling som länge varit känd. Hushållens elnätsavgifter har ökat med 115 procent sedan 2005, medan KPI under samma period stigit med 49 procent. För icke-hushållskunder, i praktiken fastighetsägare och företag, har avgifterna ökat med 46 procent sedan 2017. Det är mer än i Danmark, Finland och Norge.

Rapporten visar också att elnätsföretagens vinstmarginaler låg på 16–23 procent under perioden 2020–2024. Avkastningen på eget kapital var högre än inom både elhandel och elproduktion, trots lägre marknadsrisk. Under samma period lämnade branschen omkring 20 miljarder kronor i koncernbidrag.
– Att elnätsföretagen har så pass hög avkastning, högre än företag inom elhandel och elproduktion, bekräftar den bild vi har och visar att den översyn av intäktsramsregleringen som Ei genomför är välbehövlig, säger Daniel Waluszewski, enhetschef på Ei, till Fastighetstidningen.

Ei arbetar nu med en ny metod för intäktsramsregleringen. Den ska bland annat omfatta förändrad anläggningsvärdering och en Totex-modell för att stärka incitamenten till kostnadseffektivitet.

Fastighetsägarna Sverige anser att rapporten gör behovet av reform tydligt.
– Nils Holgersson-undersökningen har under många år visat att elnätsavgifterna ökat betydligt snabbare än inflationen och många andra boenderelaterade kostnader. Det nya är att Ei nu med sin egen statistik bekräftar att utvecklingen också återspeglas i hög lönsamhet och avkastning i elnätssektorn. Det får vara nog nu, säger Rikard Silverfur, chef utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna Sverige, till Fastighetstidningen.

Han kopplar också den svenska regleringsfrågan till EU-kommissionens kommande lagförslag om nätavgifter.
– Rapporten visar att tiden för överkompensation är förbi. Den nya regleringen måste vara metodkonsistent, kostnadsreflektiv och säkerställa att hushåll och företag bara betalar för effektiva kostnader och en rimlig avkastning, säger Rikard Silverfur.

Här kan du ta del av rapporten i sin helhet.