Ernhagen: Bostaden kan vara nyckel till ökat barnafödande

Sveriges låga födelsetal kan på sikt få dramatiska konsekvenser. Fastighetsägarnas chefekonom Tomas Ernhagen pekar på forskning som kopplar beslutet att skaffa barn till boendekostnader och möjligheten att hitta en större bostad – och efterlyser långsiktiga politiska reformer.

Sverige har i dag en fertilitet på omkring 1,4 barn per kvinna. Det innebär enligt Tomas Ernhagen, chefekonom på Fastighetsägarna Sverige, att varje ny generation blir omkring 30 procent mindre än den föregående om utvecklingen fortsätter.

I en krönika i Fastighetstidningen beskriver han utvecklingen som en ”tyst kris” och konstaterar att en fortsatt låg fertilitet skulle kräva ökad invandring för att befolkningen inte ska minska kraftigt.
"Om vi antar att lika många invandrar som utvandrar varje år och att inget radikalt händer med dödstalen, skulle det inte finnas fler än 2,7 miljoner svenskar kvar om 100 år."

Regeringen tillsatte förra året utredningen ”En framtid med barn”, som ska analysera orsakerna bakom det minskade barnafödandet och föreslå åtgärder som kan stärka familjebildningen.

Pekar på bostadens betydelse
Ernhagen lyfter särskilt fram en av utredningens delrapporter, där forskning kopplar beslutet om det första barnet till såväl bostadssituationen som tryggheten på arbetsmarknaden.
"Forskning visar att beslutet om första barnet är starkt beroende av boendekostnad och tillgång till större bostad."

Han pekar på att arbetstillfällena i allt högre grad finns i städerna, samtidigt som bostadsköerna blivit långa och bostadspriserna stigit. Om bostadsproblemen också bidrar till ett minskat barnafödande anser Ernhagen att frågan måste få större politisk tyngd.

Läs hela texten i Fastighetstidningen här.