Eva Sallkvist replikerar på Weiss: Med sparande menar vi driftöverskott – kort sagt

DEBATT | Jag delar Lennart Weiss uppfattning om att debatten om bostadsrättsföreningars ekonomi behövs. På HSB finns dock inga kvarstående frågetecken, för oss är innebörden av begreppet sparande solklart, skriver Eva Sallkvist.

Låt oss börja med en bostadsrättsförenings skuldsättning, då Weiss värjer sig mot Arques tes att föreningar är högt skuldsatta och går med underskott.

För att en bostadsrättsförenings skuldsättning ska få en rättvis innebörd behöver den sättas i relation till underhållsbehovet. Som fristående nyckeltal säger skuldsättningen inte hela sanningen.

För en förening som det senaste årtiondet har bytt stammar, renoverat fasaden och lagt om taket är en hög skuldsättning väntad och fullt rimlig. En förening som har en låg skuldsättning har länge betraktats som en välskött förening. Jag själv skulle snarare höja ett varningens finger. Sannolikt har föreningen renovering av de stora komponenterna (tak, fasad, balkonger, fönster och stammar) framför sig, vilket borgar för betydande avgiftshöjningar de kommande åren.

Med det sagt – det är alldeles riktigt att de allra flesta bostadsrättsföreningar är väl omhändertagna. För att de ska fortsätta vara så även i framtiden behöver de spara tillräckligt till det framtida underhållet. Det är i vår mening en förenings enskilt viktigaste nyckeltal, och ska givetvis ta sitt ursprung i föreningens underhållsplan (saknas en rekommenderar vi ett sparande på 300 kr/kvm/år).

Med sparande menar vi kort sagt föreningens driftöverskott

Med sparande menar vi kort sagt föreningens driftöverskott – det som blir över av de totala intäkterna när drift- och räntekostnader har betalats. Sparandet nyttjas till att antingen amortera eller placera på räntebärande konto, och ska täcka föreningens framtida underhåll av fastighetens stora komponenter. Avskrivningar ligger utanför ekvationen och har därmed ingen påverkan, vi tittar enbart på kassaflödet; pengar in och pengar ut.

Även HSB Stockholm har stundtals påtalat behovet av avgiftshöjningar, men inte utan grund. Sedan 2019 har vi gett ut rapporten Stockholms bostadsrättbarometer, med syftet att öka kunskapen om brf-ekonomi bland såväl bostadsrättshavare och brf-styrelser som potentiella köpare. Årets rapport visade att det genomsnittliga sparandet fortsätter dala, och nådde en ny bottennotering på 165 kr/kvm/år. Detta trots en rekordhög genomsnittlig avgiftshöjning på 9 procent. Det är givetvis oroande.

Vilken redovisningsprincip som tillämpas – K2 eller K3 – anser vi är relativt ovidkommande

Vilken redovisningsprincip som tillämpas – K2 eller K3 – anser vi är relativt ovidkommande. Det är sparandet som ska vägleda bostadsrättsföreningar, och baserat på gällande sparandenivåer behöver Stockholmsregionens bostadsrättsföreningar höja den genomsnittliga avgiften.

Jag hoppas innerligt att ni får till ert samtal över en öl, och kan enas i någon mening. Om du Lennart bjuder på en belgisk ale, kanske Arturo överraskar med en weiss-bier?

Eva Sallkvist
vd HSB Stockholm