Annika Miscevic: För vissa är bostadsdrömmen just en bostad
LEDARE | Förra året vräktes 572 barn, en siffra som ökar. Detta trots att Sverige haft en nollvision mot vräkningar av barnfamiljer sedan 2008 och att Barnkonventionen blev svensk lag 2020. En enda familj i hemlöshet, är nog för att känna skam, skriver Annika Miscevic, redaktör.
I veckan har både Hyresgästföreningen och Byggföretagen släppt nyheter som berör våra boendepreferenser. Byggföretagen har frågat unga mellan 18–29 år om hur deras bostadsdrömmar ser ut om det inte finns några begränsningar – och precis som i många andra undersökningar, uppger en klar majoritet (74%) att de ser sig själv bo i radhus eller villa på 10 års sikt.
Hyresgästföreningen har i stället försökt ställa samma fråga, men utifrån flera parametrar som på sätt och vis innebär begränsningar, och därför fått ett något annat resultat. Villadrömmen är visserligen fortfarande stor (60%), men inte till vilket pris som helst.
Samtidigt har vi i veckan äntligen fått ta del av den bostadssociala utredningen som många har väntat på. Åsikterna om resultatet spretar. Och visst finns det mer att önska, men handen på hjärtat – kunde resultatet bli så mycket mer, med tanke på de väldigt snäva direktiven?
Förra året vräktes 572 barn, en ökning med 123 barn jämfört med 2020.
För den grupp människor som inte har några andra bostadsdrömmar än just en bostad, kan förslaget om att kommunerna ska kunna ställa ut två års hyresgarantier få väldigt stor betydelse.
Förra året vräktes 572 barn, en ökning med 123 barn jämfört med 2020. Totalt handlar det om 298 familjer, också det en ökning med 49 familjer från året innan. Trots att vi sedan 2008 har en nollvision för vräkningar av barnfamiljer, så ökar antalet enligt Kronofogdens statistik.
Socialstyrelsens senaste kartläggning över antalet hemlösa i landet från 2017, visar med all tydlighet att det även handlar om barn. En tredjedel av landets hemlösa är föräldrar (11 167 personer). Fler än hälften av föräldrarna befinner sig i hemlöshetssituation 3, vilket innebär att man bor i en av kommunen (socialtjänsten) ordnad boendelösning såsom försökslägenhet, träningslägenhet, socialt kontrakt, kommunalt kontrakt eller motsvarande på grund av att personen inte får tillgång till den ordinarie bostadsmarknaden. Det är boendelösningar med någon form av hyresavtal/kontrakt där boendet är förenat med tillsyn, särskilda villkor eller regler.
En tredjedel av landets hemlösa är föräldrar.
En femtedel (2 312 föräldrar) befinner sig i situation 1 som betyder akut hemlöshet och innebär att man är hänvisad till akutboende, härbärge, jourboende, skyddade boenden eller motsvarande. I den här situationen ingår även personer som sover i offentliga lokaler, utomhus, i trappuppgångar, tält eller motsvarande.
Cirka 1 800 föräldrar befinner sig i situation 4 som innebär att man löst tak över huvudet genom att exempelvis bo hos kompisar, inneboende eller i kort andrahandslösning. Lägst andel föräldrar befinner sig i situation 2 som betyder att man är intagen eller inskriven på olika institutioner som kriminalvårdsanstalt, HVB, familjehem, SiS-institution eller stödboende som drivs av socialtjänsten, landstinget eller privat vårdgivare. Hen ska flytta eller skrivas ut inom tre månader efter mätveckan, men har ingen egen bostad ordnad inför flytten eller utskrivningen.
Den 1 januari 2020 blev Barnkonventionen lag i Sverige. Sedan dess har andelen barn som vräkts från sina hem ökat. Det är svårt att veta hur många barnfamiljer som faktiskt bara har en bostadsdröm, det vill säga drömmen om en bostad, eftersom det troligtvis varierar från vecka till vecka. Men personligen tycker jag att det räcker med en sådan familj för att känna skam.