Förslag om delad klimatnota möter blandad kritik

Förslaget om att fastighetsägare ska tvingas medfinansiera kommunernas klimatanpassning väcker reaktioner. Från fastighetsbranschen möts det med kritik – medan kommunerna är mer positiva.

Fastighetstidningen har noterat att den så kallade Klimatanpassningsutredningen föreslår en ny lag som gör det möjligt att lägga delar av kostnaden för klimatanpassningsåtgärder på enskilda fastighetsägare, även när åtgärderna inte höjer fastighetens värde.

Hos Riksbyggen möts idén av tydligt motstånd.
– Klimatförändringarna påverkar hur vi bygger, förvaltar och värderar fastigheter. Klimatrisker är affärsrisker. Fastighetsbranschen har ett ansvar att bidra till resilienta bostäder, men ingen aktör kan lösa detta ensam. Förslaget om att tvinga fastighetsägare till medfinansiering av kommunala klimatanpassningsåtgärder är att gå för långt, säger Johanna Bjurskog, hållbarhetschef på Riksbyggen.

Hon varnar för att förslaget riskerar att skapa orättvisor där privata fastighetsägare betalar för åtgärder som även gynnar andra områden utan att dessa omfattas av samma skyldighet.

Även Fastighetsägarna säger nej till den föreslagna lagen men vill se ett alternativ i form av frivillig samfinansiering. I sitt remissvar föreslår de en modell där stat, kommun och fastighetsägare delar kostnader i proportion till samhällsnytta och värdeökning.
– Vi säger inte nej till att fastighetsägare medfinansierar, men vi menar att värdestegringsprincipen ska gälla, alltså att fastighetsägare bidrar till finansieringen när åtgärden tydligt ökar fastighetsvärdet men inte annars, säger Rikard Silverfur, chef för utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna Sverige.

Sveriges Kommuner och Regioner är däremot mer positiva till grundidén, men ifrågasätter hur praktiskt genomförbar den är.
– Förslaget innebär en möjlig ekonomisk lösning i enskilda fall men många frågor kvarstår när det gäller att finansiera klimatanpassningsåtgärder. Diskussionen mellan stat, kommun, region och fastighetsägare måste komma framåt, säger Eva-Lena Öman, ordförande för SKR:s samhällsbyggnadsberedning.

Däremot finns bredare enighet om att utredningens andra förslag – att tvinga kommuner att ändra eller upphäva detaljplaner i riskområden – går för långt. Flera remissinstanser, inklusive SKR och Fastighetsägarna, menar att det strider mot det kommunala självstyret.
”Det saknas bedömningar både av omfattningen av de problem man vill lösa, nyttan med kravet, de ekonomiska konsekvenserna för fastighetsägare respektive kommun, och konsekvenserna för övrig planläggning,” skriver SKR i sitt remissvar.