Förtur till våldsutsatta: ”Kommunerna har mycket större möjligheter än vad många känner till”

Nej, det finns inga hinder mot att ge våldsutsatta förtur till allmännyttiga lägenheter – och möjligheten att ta ut en köavgift påverkas inte.
Boverket har nyligen tagit fram en ny informationsrapport om vad som gäller – nästa steg är att förmedla informationen brett över landet.

I mars 2025 infördes ett nytt och förtydligat regelverk kring vad som gäller kring möjligheter att ge förtur eller att reservera lägenheter till utsatta grupper. Boverket fick i uppdrag av regeringen att ta fram informationsmaterial kring vad det är som gäller, och slutrapporten släpptes i december, läs gärna den i sin helhet här. Det finns också en kortversion här.
– Vi förtydligar att instrumentet med förturer finns och att kommunerna har mycket större möjligheter att använda det än vad många känner till i dag, säger Marie Sand, samhällsplanerare på Boverket, till Bostadspolitik.se.

Hon berättar att det har funnits en osäkerhet kring vad som gällt när det gäller förturer i förhållande till den likställighetsprincip som ska råda. Osäkerheten har bland annat gällt om kommunerna har haft möjlighet att ta ut en köavgift, samtidigt som man har använt förturer och reservationer.
– Det nya regelverket säger klart och tydligt att kommunerna får ta ut en avgift, även om man ger förturer.

Inga begränsningar i antalet förturslägenheter
Det finns inte heller några begränsningar i antalet förturslägenheter. Boverkets skriver i sin rapport:
”Regeringens förslag, och sedermera justerade lagstiftning, innebär att det inte längre ska finnas någon begränsning av antalet lägenheter som får fördelas enligt ett förturssystem inom en kommunal bostadsförmedling som tar ut köavgift”.

Generellt gäller att kommuner får ge förturer och reservationer – bara det finns ett tydligt regelverk.
– Det finns möjligheter, bara man är tydlig med vilka regler som finns. Kommunerna kan till exempel via sina ägardirektiv skriva in att ”allmännyttan ska arbeta på det här sättet”.

Förturerna ska alltid förmedlas efter en individuell behovsprövning, kriterierna ska redovisas öppet och det ska vara tydligt hur förmedlingen fungerar.

I höstas medverkade Unizons förbundsordförande Olga Persson i Bopolpodden och hon var mycket frustrerad över boendesituationen för många våldsutsatta kvinnor, inte minst för att alltför få kommuner ger förturer till våldsutsatta i de allmännyttiga bolagen. Hon sa i podden att bara var femte kommun väljer att göra det.

Enligt Boverket Bostadsmarknadsenkät 2025 angav 56 kommuner att de gav förtur till kvinnor som var utsatta för våld i nära relationer under 2024, vilket är ganska exakt var femte kommun.
– Men att det är 56 kommuner som har gett förtur det här året innebär inte att inga fler ger förturer. Det kan finnas kommuner där frågan inte har varit aktuell under året, påpekar Marie Sand.

164 kommuner anger i bostadsmarknadsenkäten att de använder någon form av förturssystem – i 132 av dem går ansökan om förtur via det kommunala bostadsbolaget.

Ska ut och sprida kunskap
Förhoppningen från regeringens sida är att fler kommuner ska ge förturer till våldsutsatta. Den nya lagen har alltså gällt sedan 1 mars. Marie Sand har ännu ingen klar bild över om förtydliganden så här långt har lett till fler förturer.
– De svaren får vi i 2026 års bostadsmarknadsenkät. Vi skickade ut den till kommunerna nu i december och vi presenterar resultaten i maj.
– Men lagstiftarens uppfattning var att otydligheten gjorde att vissa kommuner inte använde förtursinstrumentet så mycket som man har möjlighet att göra. Nu förtydligas de här möjligheterna, så det borde ju leda till en ökning. Samtidigt handlar det inte bara om brist på information. En del hänvisar till exempel till att man inte ger förturer för att det är ett så hårt tryck på bostäder att man inte har möjlighet att reservera.

För Boverkets del är själva regeringsuppdraget att ta fram informationen avslutat i och med slutrapporten.
– Men nu handlar det om att sprida informationen och stötta kommunerna i deras arbete, säger Marie Sand.

FAKTA
# Förtur innebär att en bostad förmedlas till någon som har ett särskilt behov. Det kan till exempel handla om hushåll som helt saknar bostad eller löper risk för akut hemlöshet, har ohållbara boendekostnader eller bor extremt trångt, personer som är utsatta för våld eller har medicinska behov. Förturer ska alltid förmedlas efter en individuell behovsbedömning. Förtur till bostad innebär ett avsteg från principen om att bostäder förmedlas i turordning efter kötid.

# Respektive kommun bestämmer lämpliga kriterier för förtur. Förturer ska alltid förmedlas efter en individuell behovsbedömning (till skillnad från reserverade lägenheter). Förturskriterierna ska redovisas öppet och det ska vara tydligt hur förmedlingen fungerar.

# Det är tillåtet att ta ut en köavgift, även om lägenheter reserveras för sökande i kön eller fördelas enligt ett förturssystem. Möjligheterna att ta ut en köavgift påverkas inte av om en kommunal bostadsförmedling använder sig av reservationer eller av system för förtur. Köavgift ska dock inte tas ut av den som förmedlas en lägenhet med förtur och som inte befinner sig i kösystemet.

# Det finns också en möjlighet för kommunen att vid markanvisning ställa som krav att viss del av bostäderna ska fördelas med förtur genom kommunen.

Källa: Förtur till stadigvarande boende för våldsutsatta/Boverket december 2025