Tobias Olsson: Gör upp med samhällsbyggandets systemfel

DEBATT | Vårt samhälle kommer under de närmaste decennierna att lägga större resurser på byggd miljö än vi gjort på många decennier. God samhällsekonomi kräver att långsiktigt värde och hög kvalitet kommer ut av de enorma summor som ska investeras. Därför måste en kommande regering, oavsett hur den ser ut, göra upp med samhällsbyggandets systemfel, skriver Tobias Olsson, förbundsdirektör för Sveriges Arkitekter.

Sverige ska genomföra klimat- och energiomställningen. Bygga upp försvar och beredskap. Rusta infrastrukturen. Renovera och anpassa stora delar av de byggnader som redan finns. Förbättra tryggheten och göra det enklare att välja rörelse, särskilt för barn och unga. Vårt samhälle står nu inför några av de största förändringarna av byggd miljö på decennier.

Ekonomiska incitament och regelverk premierar att riva och bygga nytt

Dagens system duger dock inte när samhällsbyggnadsbranschen ska ta sig an dessa stora uppgifter. Det finns tre strukturella problem med nuvarande ordning:

• Ekonomiska incitament och regelverk premierar att riva och bygga nytt, vilket ger stora utsläpp, höga investeringskostnader samt förlorade natur- och kulturvärden.
• Offentlig upphandling pressar pris i stället för att ge bästa möjliga värde och kvalitet för skattepengarna.
• Högskolesystemet är byggt för att utbilda människor före arbetslivet, inte under det. Trots att de snabba samhällsförändringarna kräver ett kontinuerligt lärande.

Gör det befintliga beståndet till självklar utgångspunkt

Men, det fina med dessa problem är att de går att omvandla till lösningar. De kan se ut så här:

• Gör det befintliga beståndet till självklar utgångspunkt. Samhällsbyggandet är fortfarande organiserat kring den minst klimatsmarta varianten, nyproduktion. Nästa regering måste skärpa klimatkraven och låta hela byggnadens livscykel – inklusive rivning – räknas. Plan- och byggprocesser ska formas för att styra mot långsiktigt underhåll och innovativ förädling av befintliga hus samt att underlätta nya användningssätt. En plats som behöver rustas måste också resultera i mer än tekniska förbättringar. Den ska exempelvis öka trygghet och trivsel och sänka temperaturer vid värmeböljor.
• Använd offentlig upphandling för att köpa kvalitet. EU-förslaget om nytt regelverk för upphandling måste gå längre än en gemensam lägstanivå. Det ska premiera hög kvalitet, ge små företag möjlighet att vara med i anbudsmatchen och göra regleringen enkel att hantera i praktiken. Då kan offentliga beställare välja det anbud som ger mest värde för samhället över tid. När pris får väga för tungt riskerar företag som lägger anbud att få svårare att bekosta investeringar i innovation och utveckling. Det är särskilt problematiskt när samhällets krav på civil beredskap, digitalisering och komplexa ombyggnader ökar.
• Bygg ett system för livslångt lärande. Under ett arbetsliv på drygt 40 år hinner arbetssätt, samhälls- och teknikutveckling förändras, men systemet är i huvudsak utformat för grundutbildning. Här och nu behövs fortbildning inom bland annat AI, byggnadsvård och klimatsystem, liksom för att skaffa sig nya tankemönster. Högskolorna ska kunna erbjuda vidareutbildning genom hela arbetslivet. För att bidra med det behöver de både uppdrag och öronmärkta resurser att ta fram kurser, i ett samarbete mellan arbetsmarknadens parter och forskningen.

Nästa regering bör börja med att ha det befintliga beståndet som utgångspunkt, säkra kvalitet i upphandling och möjliggöra livslångt lärande

Fackförbundet och intresseorganisationen Sveriges Arkitekter är beredd att ta ansvar för vår del. Men det förutsätter att politiken ändrar spelregler och incitament så att systemen styr i ny riktning för samhällsbyggandet. Nästa regering bör börja med att ha det befintliga beståndet som utgångspunkt, säkra kvalitet i upphandling och möjliggöra livslångt lärande.

Tobias Olsson, förbundsdirektör på Sveriges Arkitekter