Här är bostadsreformerna i tankesmedjornas Tidö 2.0

Marknadsliberala Timbro och konservativa Oikos har tagit fram ett förslag på ett nytt Tidöavtal, som skulle kunna gälla efter en högerseger i valet 2026. Tidö 2.0 – Nystart för Sverige innehåller en hel del bostadspolitik.

Timbro och Oikos – som startades av sverigedemokraten Mattias Karlsson 2020 – lägger i Tidö 2.0 fram ett gemensamt reformprogram som man menar kan vinna stöd hos en bred koalition av liberaler och konservativa. Rapporten är skriven av Adam Danieli, programansvarig på Timbro och Arvid Hallén som har motsvarande titel på Oikos.

– I det här programmet finns konkreta reformer som en högerregeringen kan genomföra på fyra år och som skulle göra Sverige till ett bättre land, säger Adam Danieli.

– Det här är ett avstamp för en fortsättning på Tidösamarbetet efter valsegern 2026 och ett bevis på att svenska konservativa och liberaler har stora gemensamma sakpolitiska hållpunkter, säger Arvid Hallén, programansvarig på Oikos.

Det rör sig om hela 132 förslag och vi hittar 16 som handlar om bostadspolitik:

# Förenkla bygglovsförfarandet. Arbetet med förenklingar av lovförfaranden fortsätter. En utredning får i uppgift att identifiera möjliga lättnader av bygglovsplikten och utvidgade möjligheter till typgodkännande av hus, i syfte att förenkla för fastighetsägare att utveckla sina fastigheter.

# Lätta på tillgänglighetskrav. Besökstillgänglighet ska i högre grad vara tillräckligt, inte minst för studentbostäder. Samtidigt höjs stödet för anpassningsåtgärder.

Besökstillgänglighet ska i högre grad vara tillräckligt, inte minst för studentbostäder

# Friköpsrätt för tomträtter. En lagstadgad rätt att friköpa kommunala tomträtter införs.

# Ett miljonprogramsprogram. Ett särskilt program införs för att modernisera miljonprogrammet och andra utsatta områden:

• En inventering av bostadsbeståndet i utsatta områden genomförs.
• Vid renoveringar läggs särskild vikt vid försköning och brottsförebyggande perspektiv. •En generell rätt att ombilda allmännyttan i områden med hög andel kommunala hyresrätter införs för de boende.
• Behovet av rivningar i förfallna delar utreds.

# Stärk privatuthyrningen. Rätten för bostadsägare att hyra ut sin bostad stärks.

# Översyn av kommuners markägande. Svenska kommuner har ett omfattande fastighetsinnehav, ofta utan tydligt allmänintresse. En utredning får i uppdrag att kartlägga kommunernas innehav och lägga fram förslag som skulle kunna minska det i syfte att sprida ägandet och öppna upp för entreprenörskap.

# En översyn av K-märkningar. En utredning får i uppdrag att se över kulturskyddet av fastigheter. Systemet förenklas och skyddet koncentreras till byggnader i klassisk stil, byggnader med högt kulturhistoriskt värde, lång historia eller höga konstnärliga kvaliteter. En kulturvärdespeng föreslås också, som ersättning till fastighetsägare som antingen åläggs restriktioner på grund av kulturklassning eller frivilligt avsätter egendom i sådana syften.

# Reformera detaljplanerna för att främja kontinuerlig klassisk bebyggelse. En fortsättningsprincip införs: nybyggnation som ansluter till äldre klassisk bebyggelse i samma stil ska som huvudregel tillåtas.

# Tätare städer. En utredning får i uppgift att lägga fram förslag för att underlätta för tätare stadsbebyggelse i klassisk stil i Sverige.

Hyresförhandlingssystemet ersätts av ett indexerat system för befintliga hyresavtal

# Hyressättningsavgiften avskaffas.

# Ökad marknadsprissättning på parkering. En utredning får i uppdrag att lägga fram en modell för marknadsprissättning på parkering som huvudregel.

# En bred hyresreform. En bred reform av hyresmarknaden genomförs, utan att befintliga hyresgäster påverkas negativt.

• Fri hyressättning för nya hyresavtal införs.
• Hyresförhandlingssystemet ersätts av ett indexerat system för befintliga hyresavtal.
• En särskild utköpsmöjlighet för hyresavtal införs, där hyresvärden och en hyresgäst fritt kan komma överens om villkor för att köpa ut en hyresgäst från ett befintligt kontrakt. Utköpsersättningen beskattas.

# Regelverket för kommunala bostadsbolag ses över. Allbolagen ger i sin nuvarande form svaga förutsättningar för kommunerna att förvalta sina hyresbestånd. Regelverket är motsägelsefullt och har länge pekats ut som förenat med betydande korruptionsrisker. Lagen reformeras för att säkerställa långsiktigt hållbar förvaltning och större demokratisk insyn. Utdelning från bolagen tillåts, fullmäktiges insyn stärks och tydliga krav på professionell förvaltning och revision införs. Nyinvesteringar ska ske på marknadsmässiga villkor.

Också under rubriken landsbygd kommer en del bostadsfrågor in:

# Strandskyddet moderniseras. Strandskyddet är i dag alltför omfattande och hämmar utvecklingen på landsbygden. Huvudregeln för strandskydd sänks från 100 till 50 meter, enligt finländsk modell. Generösa undantagsmöjligheter införs, särskilt för bastu, sjöbodar och båthus.

# Bygglovsfrihet utanför sammanhållen bebyggelse utreds. Ett system med generell bygglovsbefrielse utanför sammanhållen bebyggelse utreds. En modell med anmälningsplikt införs för bastu, sjöbodar och båthus.

# En allmän bryggrätt införs. Dagens omfattande begränsningar för att anlägga mindre bryggor i kustmiljö gör livet svårare. En grundläggande bryggrätt införs.

Läs hela rapporten här.

Och ett debattinlägg i ämnet på DN Debatt här.