HD: Bostadsrättsförening fick betala byggsanktionsavgift

En bostadsrättshavare i Malmö utförde med tillstånd från styrelsen en renovering som påverkade en bärande vägg i lägenheten. Fallet har tagits hela vägen upp till Högsta Domstolen som nu har beslutat att föreningen ska betala en byggsanktionsavgift på drygt 45 000 kronor.

I en lägenhet i ett bostadsrättshus i Malmö utförde en bostadsrättshavare ett ingrepp i en bärande vägg mellan vardagsrum och sovrum. Genom åtgärden gjordes bland annat en öppning i väggen. Åtgärden föregicks av kontakter mellan bostadsrättshavaren och bostadsrättsföreningens styrelse, som lämnade tillstånd till åtgärden.

Ingreppet genomfördes utan att ha anmälts till byggnadsnämnden och utan startbesked. Med anledning av detta tog stadsbyggnadsnämnden ut en byggsanktionsavgift av föreningen.

Föreningen överklagade avgiften till länsstyrelsen och menade att avgiften inte borde ha tagits ut från föreningen, eftersom det var bostadsrättshavaren och inte föreningen som både utfört åtgärden och fått fördel av överträdelsen. Länsstyrelsen biföll överklagandet och upphävde beslutet.

Stadsbyggnadsnämnden i Malmö överklagade länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen, som avslog överklagan.

Mark- och miljööverdomstolen gjorde dock en annan bedömning och gick på stadsbyggnadsnämndens linje – en linje som Högsta Domstolen nu har fastslagit.

Frågan i Högsta domstolen var om det fanns förutsättningar att ta ut byggsanktionsavgiften från bostadsrättföreningen när det var bostadsrättshavaren som i sin lägenhet utförde den åtgärd som borde ha anmälts till byggnadsnämnden.

Högsta domstolen slår fast att i fråga om överträdelser som har med de tekniska egenskapskraven för en byggnad att göra bör utgångspunkten vara att byggsanktionsavgiften kan tas ut av ägaren, det vill säga. i detta fall bostadsrättsföreningen. Bland annat med hänsyn till att föreningens styrelse lämnat sitt godkännande till åtgärden anser domstolen att det inte finns anledning att efterge eller sätta ned avgiften.

Jakob Heidbrink, docent i civilrätt och lektor på Göteborgs universitet, skriver om domen på Linkedin där han menar att den innebär att det ställs orimliga krav på bostadsrättsstyrelser. Han skriver:
”Mot min personliga bakgrund som före detta styrelseledamot i både en bostadsrättsförening och senare i en samfällighetsförening börjar jag dock undra hur länge som den svenska modellen med lekmän i dylika styrelse kan vara hållbar. Styrelseledamöterna i sådana föreningar är inte proffs, utan privatpersoner som till kollektivets fromma offrar sin fritid för att sköta den gemensamma egendomen. Jag menar att det är ganska naturligt att ingen i styrelsen insåg att föreningen som sådan skulle ha en anmälningsskyldighet för något som en enskild föreningsmedlem ville göra i dennas egen lägenhet. Nu sitter alltså dessa ledamöter dels med skammen att ha klantat sig på detta sätt, dels möjligen med ett skadeståndsanspråk från de övriga medlemmarna för att ha skadat föreningen.

Jag tycker inte detta är rimligt.”

Läs domen här.