HSB vill se ny riskfördelning för att hålla uppe bostadsbyggandet i lågkonjunktur

Hushållen bär i dag den största ekonomiska risken i bostadsbyggandet, vilket gör nyproduktionen särskilt känslig för konjunkturnedgångar. I en ny rapport, framtagen av Evidens, föreslår HSB fyra reforminriktningar för att fördela riskerna mellan fler aktörer och skapa förutsättningar för ett stabilare bostadsbyggande.

Mellan 2021 och 2023 minskade antalet påbörjade bostäder i Sverige med nästan 60 procent, från cirka 68 000 till drygt 29 000. Byggandet har sedan dess legat kvar på ungefär samma nivå, trots att Boverket bedömer att drygt 50 000 bostäder behöver påbörjas årligen under perioden 2024–2033.

I en ny rapport, framtagen av Evidens på uppdrag av HSB, analyseras hur ekonomiska risker uppstår och fördelas mellan aktörerna i bostadsbyggandet. Slutsatsen är att dagens system innebär att riskerna i stor utsträckning förs vidare till hushållen, vilket hämmar efterfrågan på nyproducerade bostäder när konjunkturen försvagas.
– Svenskt bostadsbyggande är ytterst konjunkturkänsligt och volatilt. Ingen kan vara förvånad över att historien upprepar sig. Kommande regeringar behöver visa att de tar svensk bostadsförsörjning på allvar. Vi har en lång och brant uppförsbacke framför oss, säger Johan Nyhus, förbundsordförande HSB.

Enligt rapporten bör staten, kommunerna och finansiärerna ta en större del av risken, eftersom de har bättre förutsättningar att hantera och fördela den över tid.
– Det är inte rimligt att hushållen, som har lägst möjlighet att bära risk, är den aktör som bär den största risken. Fler aktörer i byggkedjan behöver ta ett större ansvar. Bostäder är trots allt en av våra mest grundläggande och viktigaste samhällsfrågor, säger Johan Nyhus.

Fyra förslag för ett stabilare bostadsbyggande
Rapporten pekar ut fyra reforminriktningar som enligt HSB skulle kunna minska byggandets konjunkturkänslighet:

• Minska hushållens inträdesrisk. Utveckla modeller som minskar behovet av stort eget kapital för att köpa en bostad.
• Skapa nya finansieringslösningar. Inför finansieringsformer, garantier eller institutionella mellanled som gör att byggprojekt kan genomföras även när hushållens efterfrågan är svag.
• Använd offentliga stöd mer selektivt. Prioritera tidsbegränsade och träffsäkra insatser som aktiveras när byggandet faller, i stället för permanenta och generella subventioner.
• Minska riskerna i planprocessen. Kortare ledtider, ökad förutsägbarhet och tydligare ansvarsfördelning ska minska kostnaderna och osäkerheten i byggprojekten.

HSB framhåller också att en stabilare byggtakt är viktig ur ett bredare samhällsekonomiskt perspektiv.
– Ett fallande bostadsbyggande påverkar inte bara den långsiktiga bostadsförsörjningen. Det påverkar även landets tillväxt, välfärd och arbetsmarknad. I nuläget beräknar Byggnads att omkring 10 000 av deras medlemmar är arbetslösa, i en bransch som står för 11 procent av Sveriges BNP, säger Johan Nyhus.

Läs hela rapporten här.