”Hushållens skulder inget hot mot den finansiella och makroekonomiska stabiliteten”

17 nov 2025

Dela

Kopiera sidlänk
Lars EO Svensson. Bild: Handelshögskolan i Stockholm

Nationalekonomen Lars EO Svensson avfärdar varningarna om att svenska hushålls skulder hotar ekonomin. I ett inlägg på Economistas menar han att skuldkvoten är ett vilseledande mått – och att hushållens balansräkningar visar en helt annan bild.

Myndigheter och internationella organisationer som EU-kommissionen och ESRB varnar regelbundet för hushållens höga skulder och pekar på den stigande skuldkvoten. Svensson menar att detta bygger på en grundläggande missuppfattning.
”Skuldkvoten är en notoriskt opålitlig och missvisande indikator på framtida kriser och konsumtionsnedgångar”, skriver han på Economistas.

I stället bör stabiliteten bedömas utifrån hushållens tillgångar, nettoförmögenhet och betalningsförmåga.
”Det är otillräckligt – och till och med missvisande – att enbart titta på skulder och skuldkvot.”

Han identifierar tre möjliga riskfaktorer: för låg soliditet, för låg likviditet och bolånefinansierad överkonsumtion. Men enligt Svensson uppfylls ingen av dessa i dag. Svenska hushåll har starka balansräkningar, god betalningsförmåga och inga tecken på att lånade pengar används för att driva överkonsumtion.

Svensson pekar också på att bolån i själva verket stärker banksystemet: de har full regressrätt, mycket låga kreditförluster och fungerar som en stabil intäktskälla även i lågkonjunktur. Dessutom menar han att penningpolitiken fungerar som ett skydd:
”Riksbanken skulle inte sätta en ränta som hotar den finansiella och makroekonomiska stabiliteten.”

Slutsatsen är tydlig:
”Svenska hushålls skulder är varken för höga eller ett hot mot den finansiella och makroekonomiska stabiliteten.”

Svensson uppmanar myndigheterna att bredda sina analyser:
”Finansinspektionen bör utvidga sin bolånerapport med en analys även av bolånestockens låntagare och deras soliditet och likviditet.”

Bedömningar av stabilitetsrisker måste, enligt honom, bygga på hushållens verkliga ekonomiska förutsättningar – inte på en ”notoriskt missvisande” skuldkvot.

 

cross