Tanja Rasmusson: ”It’s the economy, stupid”

KRÖNIKA | Många känner med viss rätt att samhällskontraktet brutits och att Sverige känns mindre tryggt. Men om misslyckandena skylls på näringsliv och företag, inte på dåligt underbyggda politiska beslut, så har vi ett problem, skriver Tanja Rasmusson.

”It’s the economy, stupid.” Frasen kommer från hjärnan bakom Bill Clintons presidentvalskampanj, James Carville. Han ville att kampanjarbetarna skulle fokusera på tre budskap, varav ekonomin var nummer två. 1992 befann sig USA i recession, och oron för den egna ekonomin var en av de bärande orsakerna till att Clinton besegrade Bush. Köksbordsfrågor kommer sannolikt alltid att väga tyngre än de långa linjerna bland allmänheten när beslutsfattare ska röstas fram av en befolkning.

Tyvärr tenderar sådant missnöje att leda till ifrågasättande av rådande system. Och just nu skakar fundamenten för näringsliv och företagande

Vi ser liknande tendenser i Sverige idag. Fler och fler pratar om ekonomin. Inte för att den upplevs som stark, utan för att man ser minskade realinkomster till följd av en lång tid av hög inflation. Även om inflationsspöket stillats är priset på exempelvis livsmedel fortsatt högt. Det skapar oro för hur man ska få vardagen att fungera.

Två tredjedelar av Sveriges befolkning tycker att utvecklingen går åt fel håll, enligt en undersökning från Svenskt näringsliv. Tyvärr tenderar sådant missnöje att leda till ifrågasättande av rådande system. Och just nu skakar fundamenten för näringsliv och företagande.

Svenskt näringsliv granskar också löpande allmänhetens förståelse för kopplingen mellan näringsliv, ekonomi och välfärd. De flesta människor vill ha en stark ekonomi och en god välfärd. Men det betyder inte att de samtidigt ser behovet av ett starkt näringsliv och välfungerande företag. Bara sex av tio inser att resurserna till välfärden är beroende av hur det går för svenska företag. Än färre – fyra av tio – ser kopplingen mellan företagen och den egna ekonomin.

Det är en tråkig tid att vara marknadsliberal

Varför ska vi bry oss om det här? Därför att känslan av osäkerhet sprider sig till beslutsfattarna, som då lätt tappar fokus på det verkligt värdeskapande och försöker stävja oron genom politiska krafttag. Det är sällan sådana krafttag hjälper det fria företagandet.

Det är en tråkig tid att vara marknadsliberal.

Liberalismens framgångar ses inte längre som positiva. Frihetsreformer som etableringsrätt inom välfärdssektorn ses som skadliga. Marknaden ses som orsaken till samhällsmisslyckanden: Friskolor och privata vårdgivare ses som en del av problemet, inte en del av lösningen. Många känner med viss rätt att samhällskontraktet brutits och att Sverige känns mindre tryggt. Men om misslyckandena skylls på näringsliv och företag, inte på dåligt underbyggda politiska beslut, så har vi ett problem.

Det drabbar även bygg- och anläggningssektorn. Byggföretagens medlemmar har identifierat problem och svårigheter i branschen, och verkar målinriktat för att komma till rätta med dem. Arbetet sker i nära samverkan med facken, aktörer i värdekedjan och berörda myndigheter, och rör inte minst sund konkurrens, arbetslivskriminalitet och grön omställning.

Vårt arbete utmanas av en växande föreställning om att lösningen inte är ambitiösa företag, utan stat och lagstiftning. Arbetskraftsinvandring ses som grogrunden för kriminalitet. Specialistföretag och en mångfald av olika affärsmodeller utmålas som orsaker till brott och olyckor. Enskilda röster höjs för statliga byggbolag, med egna anställda. Ytterligare andra vill se lagstiftning kring affärsmodeller och antalet underentreprenörer som får tas in i ett enskilt projekt. Resultatet av sådan lagstiftning skulle kraftigt skada arbetsledningsrätten, näringsfriheten och möjligheten att starta och driva små företag inom ett av branschens många olika specialistyrken.

Sverige behöver inte snävare ramar för företagande. Vi har testat det. Det gick inte bra

Vilket var Carvilles första budskap? ”Förändring vs mer av samma”. Carville riktade sig mot den dåvarande administrationens politik, men man kan också se det som ett val mellan utveckling och likriktning.

Sverige behöver inte snävare ramar för företagande. Vi har testat det. Det gick inte bra.

Det Sverige behöver är frimodighet, förtroende och framtidstro. Och då får vi gå tillbaka till de där köksbordsfrågorna.

Vad gör att en människa mår väl? Forskning pekar på bostad, trygg miljö, arbete och socialt sammanhang som viktiga faktorer. Men också känslan av att själv kunna påverka sin tillvaro. Det talar för att välmående frodas av den pluralism som bara kan skapas av ett fritt näringsliv: Ett näringsliv som bygger din bostad, startar din utbildning, skapar ditt jobb och möjliggör ditt sammanhang, efter dina önskemål och förutsättningar. Då kommer ditt förtroende för systemet och din tro på framtiden ganska naturligt.

Carvilles tredje punkt? Glöm inte hälsofrågorna. Apropå vad som skapar förutsättningar för hälsa, välmående och välfärd.

Tanja Rasmusson
Näringspolitisk chef, Byggföretagen