Kartläggning: Här tar villalånet störst del av inkomsten

Skillnaderna i hur stor del av inkomsten som går till villalånet är stora runt om i landet. I Solna går över 40 procent av hushållets nettoinkomst till villalånekostnader för en genomsnittlig villa. I andra änden av skalan finns bland annat Åsele och Malå, där motsvarande andel är omkring tre procent. Det visar en ny analys från Landshypotek Bank.

Med hjälp av aktuella bostadspriser, räntor, amorteringskrav och medelinkomster har Landshypotek Bank räknat ut hur stor del av inkomsten som går till lånekostnader för en villa i olika delar av landet. Beräkningen utgår från ett hushåll med två inkomster, 75 procents belåningsgrad, 3 procents ränta och 2 procents amortering.

Stockholmsområdet sticker ut. I Solna lägger ett genomsnittligt hushåll 41 procent av nettoinkomsten på villalånet. I Sundbyberg är andelen 40 procent och i Lidingö 32 procent.

Samtidigt innebär det inte automatiskt att de hushåll som lägger störst del av inkomsten på bolånekostnader har minst pengar kvar att röra sig med. I flera kommuner med höga bostadspriser är inkomsterna också höga, vilket gör att marginalerna fortfarande kan vara relativt stora.

– Boendet är för många hushåll den största utgiften och påverkar direkt hur mycket pengar som finns kvar till annat. Skillnaderna inom Sverige är samtidigt väldigt stora. Vår kartläggning visar att i vissa kommuner går närmare halva inkomsten till villalånet, medan hushåll på andra håll bara lägger några få procent av inkomsten på sitt boende, säger Catharina Åbjörnsson Lindgren, chef Företagsansvar på Landshypotek Bank.

Det är framför allt i mindre kommuner i norra Sverige som villalånet tar en betydligt mindre del av inkomsten. I Åsele, Malå, Kramfors, Överkalix och Sorsele går omkring tre procent av hushållets nettoinkomst till lånet för en genomsnittlig villa. I fler än 20 kommuner står villalånet för tio procent eller mindre av inkomsten, vilket ger hushållen helt andra ekonomiska marginaler.

Skillnaderna märks dock inte bara mellan storstad och landsbygd. Även inom samma län kan villapriser och inkomster skilja sig kraftigt mellan kommuner. I många fall kan hushåll därför förbättra sina ekonomiska marginaler utan att behöva flytta särskilt långt.

– Är man beredd att titta utanför de största städerna finns det många kommuner där villalånet tar en väldigt liten del av inkomsten. Det behöver inte handla om att flytta långt ut på landsbygden. Ofta räcker det att söka sig några mil bort eller till en annan kommun inom samma län för att få betydligt större ekonomiska marginaler och mer pengar över till sparande, fritidsintressen eller annat, säger Catharina Åbjörnsson Lindgren.

Även på länsnivå är skillnaderna stora. I Stockholms län går 31 procent av hushållens inkomster till villalånet, vilket är högst i landet. Därefter följer Gotlands län med 23 procent samt Hallands, Skåne, Västra Götalands och Uppsala län med 22–23 procent. Lägst är andelen i Västernorrlands län, där hushållen i genomsnitt lägger elva procent av inkomsten på villalånet.

Här tar villalånet störst del av inkomsten
Beräkningen avser ett hushåll med två inkomster. "Kvar efter lån" visar disponibel inkomst per månad efter ränta och amortering.
Kommun – Andel av inkomsten – Kvar efter lån (kr/mån)
Solna 41 % – 42 081 kr
Sundbyberg 40 % – 38 814 kr
Lidingö 32 % – 81 741 kr
Stockholm 29 % – 56 102 kr
Nacka 29 % – 64 811 kr
Göteborg 28 % – 44 453 kr
Malmö 28 % – 40 938 kr
Sollentuna 27 % – 56 605 kr
Huddinge 26 % – 47 116 kr
Täby 26 – 67 287 kr

Här märks villalånet minst
 – Kommun – Andel av inkomsten – Kvar efter lån (kr/mån)
Åsele 3 % – 46 227 kr
Malå 3 % – 49 932 kr
Kramfors 3 % – 47 988 kr
Överkalix 3 % – 46 587 kr
Sorsele 3 % – 47 053 kr
Pajala 4 % – 51 143 kr
Strömsund 4 % – 46 234 kr
Norsjö 4 % – 49 053 kr
Ånge 4 % – 49 062 kr
Munkfors 4 % – 46 684 kr
Län för län: Så stor del av inkomsten går till villalånet
Län – Andel av inkomsten – Kvar efter lån (kr/mån)
Stockholms län 31 % – 51 586 kr
Gotlands län 23 % – 41 671 kr
Hallands län 23 % – 48 273 kr
Skåne län 22 % – 46 323 kr
Västra Götalands län 22 % – 47 111 kr
Uppsala län 22 % – 46 057 kr
Södermanlands län 20 % – 44 471 kr
Östergötlands län 19 % – 46 244 kr
Västmanlands län 18 % – 46 771 kr
Västerbottens län 17 % – 47 292 kr
Jämtlands län 16 % – 46 281 kr
Jönköpings län 16 % – 48 171 kr
Örebro län 16 % – 45 932 kr
Blekinge län 14 % – 47 381 kr
Dalarnas län 14 % – 46 966 kr
Kalmar län 14 % – 46 492 kr
Gävleborgs län 14 % – 46 222 kr
Norrbottens län 13 % – 49 673 kr
Värmlands län 13 % – 47 943 kr
Kronobergs län 13 % – 48 889 kr
Västernorrlands län 11 % – 48 620 kr
Riket 18 % – 47 112 kr

Om sammanställningen
Beräkningarna bygger på genomsnittliga villapriser i respektive kommun och län hämtade från Svensk Mäklarstatistik, en belåningsgrad på 75 procent, en bolåneränta på 3 procent och en amortering på 2 procent. Kalkylen gäller efter ränteavdrag. Inkomsterna baseras på medelinkomst efter skatt för hushåll med två inkomster enligt statistik från SCB.

Analysen avser hushållets utgifter för villalånet (ränta och amortering). Amortering är ingen kostnad i traditionell mening, men påverkar hushållets kassaflöde och hur mycket pengar som finns kvar att röra sig med varje månad.
Källa: Landshypotek