KD: Kommunala avgifter har blivit en dold skatt på boendet

Kristdemokraterna vill se hårdare kontroll över kommunala avgifter för bland annat vatten, avlopp och avfall. I en debattartikel i Aftonbladet varnar Larry Söder och Hans Eklind för stora prisskillnader mellan kommuner och föreslår nya krav på effektivisering och transparens.

Kommunala avgifter för vatten, avlopp, avfall, el och uppvärmning har blivit för höga och slår hårt mot hushållen. Det skriver Kristdemokraternas bostadspolitiske talesperson Larry Söder och ekonomiskpolitiske talesperson Hans Eklind i en debattartikel i Aftonbladet.

Enligt Larry Söder och Hans Eklind betalar svenska hushåll i dag över 70 miljarder kronor om året för sådana grundläggande boendekostnader i flerbostadshus. Samtidigt pekar de på stora skillnader mellan kommunerna. Som exempel lyfter de att kostnaden för en lägenhet uppgår till 1 961 kronor i månaden i Luleå, jämfört med 3 633 kronor i Vaxholm.
"Kommunala avgifter har kommit att bli en dold skatt på boendet och det är hushållen som betalar priset".

Larry Söder och Hans Eklind menar att dagens system inte ger tillräckliga drivkrafter för kommunerna att effektivisera. De hänvisar till självkostnadsprincipen, men varnar för att verksamheter utan konkurrens och med garanterad kostnadstäckning riskerar att låta avgifterna fortsätta stiga.
"När avgifter skenar och skillnaderna mellan kommuner saknar rimliga förklarningar, då måste staten säkerställa rättvisa spelregler".

I debattartikeln pekar de också på att bygglovs- och planavgifter har stigit kraftigt sedan 2016 och att skillnaden mellan kommuner i vissa fall kan vara upp till 120 000 kronor för samma typ av bygglovsärende. Det, menar de, riskerar att bromsa bostadsbyggandet.

Kristdemokraterna föreslår därför ett produktivitetsavdrag för kommunalt avgiftsfinansierad verksamhet, en nationell rekommenderad bygglovsnorm med tydliga avgiftsspann samt skärpta transparenskrav i kommunallagen.

Enligt Larry Söder och Hans Eklind hade boendekostnaderna kunnat vara omkring 30 miljarder kronor lägre per år om kommunala taxor bara hade följt inflationen. De avslutar med att slå fast:
"Kommunala avgifter ska inte vara en dold skatt på boendet".

Läs hela debattartikeln här.