Kraftig kritik mot EU-förslag om att begränsa antalet underleverantörer

Ett nytt EU-förslag om att begränsa antalet UE-led möter hårt motstånd från både Svenskt Näringsliv och Byggföretagen. Förslaget riskerar att slå mot småföretag, försämra konkurrenskraften och strida mot EU:s grundläggande friheter, menar organisationerna.
”Ett regelverk som begränsar antalet underleverantörsled skulle i praktiken slå sönder den moderna företagslogiken”, skriver David Johnsson från Svenskt Näringsliv på DI Debatt.

I Europaparlamentet diskuteras just nu ett förslag från socialdemokratiska S&D-gruppen, med Johan Danielsson i spetsen, om att införa ett tak för hur många underleverantörsled ett företag får använda. Syftet är att motverka kriminalitet och osund konkurrens, men kritiker varnar för långtgående konsekvenser.

Sämre tillväxt, lägre konkurrenskraft
I en debattartikel i Dagens industri skriver David Johnsson, ansvarig för internationella arbetsgivarfrågor på Svenskt Näringsliv, att ”ett regelverk som begränsar antalet underleverantörsled skulle i praktiken slå sönder den moderna företagslogiken i industrin, byggsektorn och stora delar av tjänstesektorn.”

Enligt Johnsson skulle förslaget leda till ”sämre tillväxt, lägre konkurrenskraft, sämre statsfinanser” och missgynna mindre företag. Han menar att initiativet är oproportionerligt och ”inte konkurrensneutralt”.

Förslaget, som från början riktades mot byggbranschen, omfattar nu fler sektorer, bland annat jordbruk, transport, livsmedel och vård. Tanken är att begränsa kedjan till en huvudleverantör och maximalt två underleverantörsled.

Byggföretagen också kritiska
Även Byggföretagen riktar kraftig kritik. I ett pressmeddelande varnar vice vd Mats Åkerlind för miljardkostnader och negativa effekter för hela branschen.
– För Sverige beräknas kostnaden till 13–25 miljarder kronor per år – och för EU som helhet till 30–45 miljarder euro per år, säger han.

Åkerlind menar att små och medelstora företag kommer i kläm när specialiserade entreprenörer slås ut.
– Fler företag kan i högre utsträckning tvingas utföra arbetsmoment, utan att ha rätt kompetens eller utrustning. Här blir även olycksrisken en aspekt att ta hänsyn till.

Han framhåller att Byggföretagen delar EU:s mål om en sundare arbetsmarknad, men avvisar nya begränsande regler.
– Vägen dit måste bygga på bättre kontroller av regelverket som är på plats, inte på nya regler som hämmar tillväxt och företagande.

Både Svenskt Näringsliv och Byggföretagen menar att kampen mot arbetslivskriminalitet i stället bör drivas genom stärkt informationsutbyte och effektivare tillsyn mellan medlemsländerna. Läs hela Svenskt Näringslivs rapport i ämnet här.