Kräver granskning av Serneke Sveriges konkursförvaltare

Nio branschorganisationer, bland andra Installatörsföretagen och Byggföretagen, kräver i en hemställan att Kronofogden gör en fördjupad granskning av Jörgen Wistrands hantering av Serneke Sveriges konkurs.

Bakgrunden är de omfattande återbetalningskrav som konkursboet har riktat mot tidigare underleverantörer. Kraven bygger enligt organisationerna till stor del på att Serneke Sverige ska ha varit på obestånd redan under tredje kvartalet 2023 och att leverantörerna som fick betalt insåg eller borde ha insett det. Organisationerna ifrågasätter båda antagandena.

De hänvisar till den färska skiljedomen där varken konkursförvaltarens bedömning eller en rapport från KPMG, enligt hemställan, räckte för att visa att bolaget var på obestånd i slutet av november 2024.

”Den nya skiljedomen ger skäl att ompröva underlaget för de omfattande återvinningsprocesserna”, skriver organisationerna.

Flera av konkursboets krav har slutat i förlikningar som i de flesta fall landat på 5–10 procent av vad konkursboet först krävde. I flera fall blev beloppet noll.

Organisationerna vill att Kronofogden granskar om utsikterna att vinna de pågående målen står i proportion till kostnaderna och riskerna för konkursboet. De pekar samtidigt på att de flesta av de stämda underleverantörerna enligt hemställan redan har obetalda fordringar i konkursen och nu också får bära kostnader för att försvara sig.

”Om underleverantörer inte kan förlita sig på att betalningar för utfört arbete och levererat material får behållas, riskerar det att förändra hela samhällsbyggnadssektorn”, skriver organisationerna.

De varnar för att leverantörer kan börja kräva förskottsbetalning eller säkerheter, eller ta mer betalt för att täcka risken. Det kan i sin tur höja byggkostnaderna. I hemställan, daterad den 26 oktober, begär de att Kronofogden agerar skyndsamt.

”En stor konkurs får inte bli början på fler.”

Konkursförvaltaren har en helt annan bild
Konkursförvaltaren Jörgen Wistrand har bemött organisationernas hemställan. Enligt Byggvärlden skriver han till Konkurstillsynen hos Kronofogden bland annat:
”De bolag som står bakom hemställan har utfört arbete åt konkursbolaget, har fått betalt och möter nu krav på återvinning. Det är förståeligt att detta väcker frustration, men hänsyn måste också tas till de omkring 2 200 leverantörer som aldrig fick betalt. Även de har levererat varor och utfört arbeten. Mitt ansvar omfattar även deras möjligheter att få en rättvis behandling."

Han menar att skiljedomen inte har någon betydelse:
"Skälen kan sammanfattas med att skiljenämnden inte har prövat obeståndsfrågan enligt Högsta domstolens praxis. Skiljenämnden har inte prövat om Serneke Sverige kunde betala sina skulder när de förföll. En sådan prövning hade visat att Serneke Sverige oavbrutet från januari 2023 fram till konkursen var i dröjsmål med betalning av förfallna leverantörsskulder om 350–600 miljoner kronor varje månad."

FAKTA/ Organisationerna bakom hemställan:
Installatörsföretagen, Måleriföretagen, Byggföretagen, Glasbranschföreningen, Maskinentreprenörerna, Byggmaterialhandlarna, Plåt och Ventföretagen, Innovationsföretagen och Trä- och möbelföretagen.