Kreditrestriktionerna: Experterna räknar med att bli besvikna

Bostadspolitik.se frågade ett antal branschexperter vad det av finansmarknadsministern utlovade förslaget kring nya bolåneregler kan tänkas innebära – och om det är tillräckligt.

Under fredagen meddelade finansmarknadsminister Niklas Wykman vid ett seminarium, arrangerat av Almi och Företagarna, att regeringen avser att presentera ett förslag om ändrade bolåneregler ”före sommaren”.

Wykman konstaterade att Sverige kommer att behöva låna mer på grund av satsningar på försvar och kärnkraft, vilket ”gör det viktigt att följa skuldsättningen mer noggrant” i andra delar av ekonomin.

– Sverige utmärker sig med jämförelsevis lite skulder i den offentliga sektorn, men desto mer i den privata. När det gäller hushållen vidtar regeringen en rad åtgärder för att minska överskuldsättningen. Vi behöver också fortsatt hålla ett öga på bolånen, som utgör merparten av hushållens skulder, sa Wykman bland annat.

I november 2024 presenterade Makrotillsynskommittén sina förslag:

• Att bolånetaket höjs från 85 till 90 procent.
• Amorteringskravet ändras i två steg. Först tas det andra amorteringskravet bort. I nästa steg sänks amorteringskravet till en procent per år tills belåningsgraden når 50 procent.
• Ett skuldkvotstak på 550 procent av bruttoinkomsten införs. Samtidigt kan bankerna göra undantag för tio procent av bolånen.

Sedan dess har regeringen fått skarp kritik för att utredningens förslag inte har skickats ut på remiss – och den kritiken återupprepas när Bostadspolitik.se frågar ett antal branschexperter om deras förväntningar och tankar kring Niklas Wykmans besked.

Robert Boije, chefsekonom, SBAB:

Vad tror du att regeringens förslag kommer att innehålla?

– Jag tror att man höjer bolånetaket till 90 procent, som man nyligen gjort i Norge, och att amorteringskravet kopplat till skuldkvoten slopas.

Är du nöjd, om förslaget innehåller det du förväntar dig?
– Nej. Tror även att det andra steget i utredningens förslag om en lättnad ned till en procents amortering är viktig för förstagångsköpare. Förhoppningsvis utesluter inte regeringen det efter att ett första steg tagits i rätt riktning och det steget utvärderats.

Vad önskar du att förslaget hade innehållit om du får välja fritt?
– Att man helt hade gått på utredningens förslag som jag tyckte var välavvägda sett till de negativa välfärdseffekter nuvarande regelverk har, riskerna för enskilda bolånetagare, den finansiella stabiliteten, och svensk ekonomi i stort.
– I övrigt är jag intresserad av vad regeringen landat i gällande beslutsordningen samt hur regeringen kommer hantera remitteringen av utredningens förslag. Betänkandet har ju inte remitterats för att regeringen först ville utreda just beslutsordningen.

Lennart Weiss, chefredaktör, Bostadspolitik.se och kommersiell direktör, Veidekke:

Vad tror du att regeringens förslag kommer att innehålla?

– Det här var ett oväntat besked, i synnerhet som regeringen ännu inte skickat betänkandet Reglering av hushållens skulder från Andersson, Englund och Hassler på remiss. Därmed tror jag inte att man gör det alls utan väljer att komma med något minimalistiskt steg med syfte att stilla tidigare kritik om brutna vallöften men med innebörd att man ändå inte utmanar Riksbankens motstånd i frågan.
– Jag gissar att förslaget kommer innehålla en höjning av bolånetaket, från 85 till 90 procent och att man stannar där, följt av allmänna uttalanden om att man senare kan tänkas återkomma om den oro som finns för stigande bolåneskulder, därmed risker, kommer på skam.

Är du nöjd, om förslaget innehåller det du förväntar dig?
– Nej. Om jag får rätt vore det en stor besvikelse och skulle bekräfta att det är Thedéen som kör medan Wykman sitter i baksätet.

Vad önskar du att förslaget hade innehållit om du får välja fritt?
– Man borde genomföra utredningens förslag i sin helhet. Det vill säga höja bolånetaket, sänka amorteringsnivåerna och justera den så kallade skuldkvotsbromsen. Utredningen har på ett övertygande sätt visat att talet om risker med hushållens bolån är kraftigt överdrivet och att kreditrestriktionerna snarare gör unga hushåll mer sårbara vid ekonomiska störningar, än tvärtom.
– Det verkliga skuldproblemet handlar om konsumtionslån till ockerräntor, som man trots kritik inte gör något åt. Om jag får rätt bekräftar det bara att politiker från höger till vänster lämnar den unga generationen i sticket, att politiken prioriterar att hålla de som redan är på insidan av bostadsmarknaden på gott humör och att det är myndigheterna, inte politikerna, som styr skutan.

Anna Broman, näringspolitisk expert, Byggföretagen:

Vad tror du att regeringens förslag kommer att innehålla?
– Jag hoppas att regeringen tagit till sig av den gedigna analys som makrotillsynskommittén la fram och går vidare med samtliga dessa förslag.
– Kommittén föreslog att lättnaden skulle ske i två steg och det vore olyckligt om regeringen nöjde sig med att bara genomföra första steget. Det skulle innebära att vi kan bygga ungefär 800 ytterligare bostäder per år, men om båda stegen genomförs handlar det istället om uppemot 3 300 bostäder årligen.

 Är du nöjd, om förslaget innehåller det du förväntar dig?
– Det skulle betyda mycket för människors möjligheter att ta sig in på den ägda bostadsmarknaden eller flytta till ett boende som passar dem bättre. Branschen befinner sig i ett mycket tufft läge och bostadsbyggandet har mer än halverats på bara ett par år.
– Våra beräkningar visar att byggandet kan öka med mellan 20 och 30 procent för bostadsrätter och 10 till 15 procent för småhus från dagens nivåer om hela paketet genomförs – en mycket välkommen reform som vi väntat alltför länge på.

 Vad önskar du att förslaget hade innehållit om du får välja fritt?
– Nuvarande kreditregleringar kostar mer än de smakar. Hushållens skuldsättning bedöms inte vara ett hot mot vare sig den finansiella eller makroekonomiska stabiliteten. Då kan man ju fråga sig om det är rimligt att vi har tvingande amorteringskrav eller om det bör vara en fråga för bolånetagare och bank.

Ted Lindqvist, vd, Evidens:

Vad tror du att regeringens förslag kommer att innehålla?
– En möjlighet är att de höjer bolånetaket till 90 procent, och att de avvecklar det skärpta amorteringskravet från 2018. Det vill säga att de i stort sett genomför utredningens förslag till första steg.

Är du nöjd, om förslaget innehåller det du förväntar dig?
– Jag tycker att utredningen förslag om en reform i två steg var ett bra förslag, så om regeringen nöjer sig med det första steget har de inte delat utredningens syn och analyser.
– I så fall tycker jag regeringen måste motivera varför och peka på vilka data och analyser i utredningens förslag de inte delar. Men som sagt, vi vet ju inte vad regeringen kommer att säga.

Vad önskar du att förslaget hade innehållit om du får välja fritt?
– Utifrån tillgängliga analyser om risker med mera, tycker jag att hela utredningens förslag kan genomföras. Det är steg två som ger de största positiva effekterna på efterfrågan och nyproduktionen. Att genomföra endast det första steget ger visserligen fler hushåll möjlighet att köpa den bostad som passar dem och som de har råd med på successionsmarknaden, men nyproduktionen skulle stimuleras betydligt mer om också steg två genomförs.
– Jag önskar att regeringens förslag öppnar för en mer faktabaserad debatt om hushållens skuldsättning, hittills har den präglats av svepande påståenden och en slags skrämselpropaganda som har ytterst lite stöd i faktiska och relevanta data.

Johan Nyhus, förbundsordförande, HSB:

Vad tror du att regeringens förslag kommer att innehålla?
– Den här regeringen har agerat väldigt försiktigt i bostadspolitiken. Risken är att de fortsätter på inslagen väg och att förslaget blir för passivt. Men jag hoppas naturligtvis att de går vidare med utredningens gedigna förslag. Det nuvarande regelverket är för strängt och har stoppat orimligt många att hitta ett eget hem.

Är du nöjd, om förslaget innehåller det du förväntar dig?
– Ja, om de väljer att gå vidare med utredningens förslag. Det är viktigt att komma ihåg att det var ett förslag som både branschen och många tunga ekonomer välkomnade. Om det blir en mer passiv variant kommer jag att bli besviken. När utredningsförslagen kom för över ett halvår sedan sa jag att de skyndsamt behöver införas. Det gäller i högsta grad fortfarande.

Vad önskar du att förslaget hade innehållit om du får välja fritt?
– Jag skulle gärna vilja se att kreditvärdiga förstagångsköpare fick låna 95 procent av bostadens värde. Även här finns det ett ambitiöst utredningsförslag om startlån till förstagångsköpare som regeringen kan gå vidare med. Det hade passat utmärkt som komplement till utredningen om kreditrestriktioner.  Det finns många goda förslag, viktigast är att regeringen gör något och det fort, för unga drabbas väldigt hårt av situationen på dagens bostadsmarknad.