"Kritiken mot höjda bolåneräntor är missriktad"

Kritiken mot bankernas höjda rörliga bolåneräntor är missriktad, enligt SBAB:s chefsekonom Robert Boije. I en debattartikel i DI Debatt förklarar han att bankernas upplåningskostnader har stigit även om Riksbankens styrränta legat stilla.

Kritiken mot att banker höjt de rörliga bolåneräntorna trots oförändrad styrränta bygger på en missuppfattning, enligt SBAB:s chefsekonom Robert Boije. I en debattartikel i DI Debatt skriver han att det är fel att utgå från att bolåneräntor inte kan höjas så länge Riksbanken lämnar styrräntan oförändrad.

Han pekar på att bankernas korta upplåning i hög grad styrs av marknadsräntan Stibor 3 månader, inte direkt av styrräntan. När Stibor stiger ökar också bankernas kostnader, vilket enligt Boije gör högre rörliga bolåneräntor naturliga.
”Att bankerna höjt den rörliga bolåneräntan trots att styrräntan är oförändrad är med andra ord fullt naturligt eftersom bankernas upplåningskostnader ökat”, skriver han.

Samtidigt anser han att det finns större skäl att granska sparräntorna. Boije menar att många banker under lång tid hållit dem på alltför låga nivåer, särskilt på löne- och transaktionskonton, vilket missgynnar sparare.

Han efterlyser också ökad konkurrens i banksektorn och menar att kunderna behöver bli mer rörliga för att sätta press på bankerna. Enligt Boije riskerar helkundsupplägg att göra kunder inlåsta i komplexa erbjudanden där låga sparräntor i praktiken finansierar bolånerabatter.
”Ett sätt att sätta större press på bankerna att erbjuda rimliga räntor – framför allt sparräntor – är att bankkunderna blir mer rörliga och till exempel flyttar sitt sparande till en bank som ger bättre ränta än sin nuvarande bank.”

Robert Boije lyfter också fram SBAB:s roll och menar att staten bör se över bankskatten om man vill att SBAB ska kunna pressa bolåneräntorna mer.

Läs hela debattartikeln här.