Emma Hult: Låt oss se möjligheterna med det nya regelverket

KRÖNIKA | Ja, det nya byggregelverket öppnar för nytänkande – men det blir nog inte så stora förändringar i praktiken, skriver Emma Hult.

Den 1 juli trädde Boverkets nya byggregler eller Möjligheternas byggregler – om vi fortfarande får kalla dem så? – i kraft. Ett arbete som har pågått under många år och inte bara de senaste åren då Boverket med stor möda har arbetat fram det nya regelverket. Uppdraget till Boverket är politiskt och inleddes med utredningen Modernare byggregler som tillsattes av den dåvarande bostadsministern Peter Eriksson. Men uppdraget och tankarna om ett reformerat byggregelverk har funnits längre än så. Jag kan minnas att jag hörde om detta redan under tidigt 2010-tal och då var byggsektorns aktörer tydliga mot politiken att något behövde ske. Regelverket var ineffektivt, fyrkantigt och skapade varken kostnadseffektivitet eller innovation. Och jag kan minnas att vi bygglovshandläggare, vilket jag var innan jag blev politiker, pratade om behovet av nya byggregler redan när den nya plan- och bygglagen trädde i kraft 2010.

Förändring tar tid och sektorns aktörer är mer kända för stabilitet än att ställa om

Vi behövde en reform och nu har vi fått ett resultat. Alla är inte nöjda och åsikterna skiljer sig åt, det finns både de som ropar hej och så finns det en oro för vad som ska komma. Jag tror på riktigt att det här regelverket öppnar möjligheterna för nytänkande, men samtidigt är jag ganska övertygad om att det inte kommer bli så stor förändring i praktiken. Förändring tar tid och sektorns aktörer är mer kända för stabilitet än att ställa om. Riskfaktorerna är många, men under Almedalen hörde jag vid ett flertal tillfällen såväl byggherrar, entreprenörer som arkitekter som ändå precis som jag tror på möjligheterna med det nya regelverket.

Så vad är det då egentligen för förändring? Ja, det finns ju så klart många detaljer som förändrats och som vi ännu inte har kommit på att de kommer bli på ett annat sätt. Men i stort handlar det om att vi nu får ett funktionsbaserat regelverk, vilket vissa hävdar att vi redan haft. Men till de tidigare byggreglerna så har Boverket tagit fram Allmänna råd, alltså en vägledning om hur regelverket ska tolkas och hur en lösning kan se ut för att uppfylla reglerna. I det nya regelverket finns inga Allmänna råd. De Allmänna råden var egentligen aldrig till för att vara mer än just råd, däremot har de i princip blivit som regler. Det tidigare regelverket har också låst in oss i ett gammalt synsätt på hur en kan lösa utmaningarna. Utmaningar som jag tror det finns bättre och mer innovativa lösningar på.

Redan idag har vi standarder som gör att vi bygger högre takhöjd än vad kravet varit

Samtidigt så kan jag förstå den oro vi just nu ser hos olika delar av sektorn och kanske framförallt från delar av arkitektkåren. Det har funnits en debatt kring att vi kommer få nya byggnader utan till exempel rimlig takhöjd. Helt ärligt tror jag inte det är den största utmaningen. Redan idag har vi standarder som gör att vi bygger högre takhöjd än vad kravet varit. Det är klart att i ett land där vi har bostadsbrist, framförallt hos dem som inte har råd att efterfråga en bostad idag, så finns risken att någon tänker att de bygger med sämre standard för att de människorna ska få någonstans att bo. Tänk om de här reglerna kan se till att fler får ett tryggt hem, en första bostad. Viktigast är att det vi bygger nytt kan stå i väldigt många år, och att det byggs flexibelt så att det går att bygga om och till när behov uppstår.

Jag har varit en del av Samhällsbyggandets regelforums arbete med de nya byggreglerna och där mött många av sektorns aktörer. Dom vill väl och dom vill mer, dessutom är vi i ett bättre läge nu att kunna genomföra en sådan här reform än om det hade skett till exempel 2017 när byggtakten var betydligt mycket högre. Då hade det nog kunnat uppstå en klump även i min mage.

Nu vill jag se arkitekter som ser möjligheter att ta en ny och viktig roll framåt!

Det jag tycker är absolut viktigast med det nya byggregelverket är att det kommer bli lättare att hitta lösningar för att bygga om i det befintliga beståndet. För det är ju där vi måste börja om vi ska klara av att minska byggsektorns miljö- och klimatpåverkan. Då måste vi använda det vi redan byggt på ett betydligt mycket bättre och effektivare sätt än vad vi gör idag. Och då är det i alla fall skönt att byggreglerna inte hämmar en sådan utveckling. Även om jag är väl medveten om att det finns en rad andra faktorer som gör att det är lättare att tänka "vi bygger nytt av nya material på nya platser" än att tänka "vad har vi och vad kan vi göra med det?". Låt oss se möjligheterna med det nya regelverket så att vi istället tänker behov, dela på ytor, bygga om, bygga till eller hur gör vi för att använda det som redan är byggt på ett bättre sätt än vad vi gör idag. Nu vill jag se arkitekter som ser möjligheter att ta en ny och viktig roll framåt!

Emma Hult
Tidigare riksdagsledamot, ordförande i civilutskottet och bostadspolitisk talesperson för Miljöpartiet, nu verksamhetsledare på IQ Samhällsbyggnad