Ledtidsindex 2026: Processerna tar allt längre tid

Lund, Trollhättan och Trosa har Sveriges effektivaste plan- och bygglovsprocesser, medan Umeå gjort årets bygglovsförbättring. Dock har ledtiden i genomsnitt ökat i varje mätning sedan Nationellt ledtidsindex lanserades 2023. Då var ledtiden i snitt 4,5 år jämfört med 5,1 år för 2026.

På torsdagen presenterades årets ledtidsindex – läs hela rapporten här– på ett fullsatt seminarium på Stockholms Handelskammare.

Nationellt Ledtidsindex väger samman faktorer som ledtid, servicegrad, produktionstakt och tillväxt. Tyngdpunkten ligger på att mäta tiden i plan- och bygglovsprocesser.

Lund (stora kommuner), Trollhättan (medelstora) och Trosa (små) utsågs till kommunerna med Sveriges effektivaste plan- och bygglovsprocesser. Bäst resultat av alla fick Trollhättan med en indexpoäng på 86 av 100 möjliga. Umeå fick utmärkelsen för årets ledtidsförbättring.

Ett återkommande tema i samtalet om framgångsfaktorer var att arbetssätt, organisering och kultur har stor betydelse för ledtiderna:

• Josefin Kaldo, planchef i Trollhättan, pekade på en strukturerad samhällsbyggnadsprocess och kontinuerlig kompetensutveckling för medarbetarna som viktiga framgångsfaktorer.
• Hans Juhlin, samhällsbyggnadsdirektör i Lund, beskrev en omfattande omorganisation där de samhällsbyggande verksamheterna samlats. Han betonade att kommunen ska se sig som en möjliggörare, med fokus på att få upp frågor i rätt tid samt arbeta med portföljstyrning och planstyrning.
• Mats Gustafsson, samhällsbyggnadschef i Trosa, lyfte fram vikten av leveranskultur och en samordnad samhällsbyggnadsprocess. Kommunen betonade också betydelsen av att jämföra sin utveckling över tid och mot andra kommuner.
• Nicklas Frykson, bygglovschef på Umeå kommun, lyfte fram att man arbetat aktivt med rekommendationer från tidigare ledtidsrapporter.

Samtidigt finns det en del som de vinnande kommunerna efterfrågar från den nationella politiken – generellt fortsatt fokus på regelförenklingar men också att lagstiftningen ofta innehåller motstående intressen som försvårar effektivisering: Från Trosa var man kritisk till det som beskrevs som en växande "utredningssjuka" och "utredningsinflation", och menade att utvecklingen riskerar att förstärkas ytterligare. Trollhättan välkomnade de föreslagna regeländringarna kopplade till detaljplaneprocessen som är på gång.

Generellt efterlyste kommunerna mod hos både kommuner och statliga aktörer – inklusive länsstyrelserna – för att hantera avvägningar och fatta beslut snabbare.
– Kommunerna med de kortaste ledtiderna har strukturerade arbetsmetoder, tydlig ansvarsfördelning och systematisk uppföljning. Vi gratulerar Lund, Trollhättan och Trosa, liksom Umeå, säger Ulrika Nyström, affärsområdeschef Bostad på Riksbyggen, som är en av aktörerna bakom Initiativet Bygg i Tid (de andra är JM, Skanska, Besqab och K-Fastigheter) som tillsammans med Fastighetsägarna och Byggföretagen sammanställer Nationellt Ledtidsindex.

Årets rapport visar dock på en generell ökning av ledtiderna. Genomsnittlig ledtid uppgår till 5,1 år. Ledtiden har ökat i varje mätning sedan indexet lanserades 2023 då ledtiden i genomsnitt var 4,5 år. Skillnaden i ledtid mellan olika kommuner är också stor – från 3,1 år till 7,4 år.

Bygg i Tid, Byggföretagen och Fastighetsägarna anser att genomsnittlig ledtid inte bör vara längre än 2,5 år. Plankostnaden bör sällan vara högre än två till tre miljoner kronor.

I rapporten ges sju rekommendationer för mer effektiva plan- och bygglovsprocesser:

• Ta fram och följ en planeringsstrategi.
• Utred frågor i rätt skede och rätt tid.
• Stärk projektledarrollen.
• Inkludera bygglovskompetens redan i detaljplaneskedet.
• Formulera konkreta mål för kortare ledtider.
• Håll översiktsplanen aktuell och låt den styra det löpande planeringsarbetet.
• Säkerställ kompletta bygglovsansökningar från början.